Aluminiumverkstaden på Karlskronavarvet 1965

Då Karlskronavarvet 1963 fick stor order på att leverera brosektioner till Krigsbro 4, som byggdes i aluminium med höga krav steg man in i en ny bransch där man nästan helt saknade erfarenheter.

Då en stor grad av renhet krävdes för aluminium produktionen måste en helt ny verkstad och erfarenheter kring avancerad aluminiumproduktion byggas upp på kort tid.

Läs om Aluminumverkstaden 1965

Till antipoden med Almirante Latorre

År 1971 såldes Kryssaren Göta Lejon till Chile och döptes om till Almirante Latorre  och där fartyget tjänstgjorde fram till 1984, innan hon i augusti 1985 slutligen såldes  för skrotning i Taiwan.

Arne Lindström och 6 ytterligare varvsanställda följde med på överfarten till Chile 1972 efter att alla provturer på hemmavattnen var avklarade.

Antipoden till Karlskrona ligger mitt i Stilla Havet nära datum gränsen öster om Nya Zeeland, men rubriken ger ändå en god vink om ur långt det är till Chile.

Läs Arne Lindströms skildring Till antipoden med Almirante Latorre

Med Viggen mot Haparanda 1967 (del 3)

Vi följer Sven Lager på den tredje seglingsetappen mot Haparanda som startar vid ön Trysunda söder om Örnsköldsvik.

Läs om Sven Lagers skildring av den sista etappen Med Viggen till Haparanda del 3

Med Viggen mot Haparanda 1967 (del 2)

Sven Lager företog 1967 en segling i marknadsföringssyfte från Karlskrona till Haparanda.

Seglingen startade den 3 juni i Karlskrona med Viggen Nr 13 och skulle avslutas 10 juli i Haparanda om Gud och vädret ville.

I del 2 av hans skildring avseglar man från Gävle rean 17 juni vidare mot norr, lite kylslaget , något som vi alla som hade svårt att svårt att invänta den ordinarie semesterperioden också lärde.

Försomrarna längs Ostkusten karaktäriseras ofta av NO-vindar och motvind om man ska norröver, dvs. kryss , medan senare på sommaren (åtminstone i Södra Kalmar Sund ) står oftast vindriktningen SV.

Vi som hade svårt att invänta segelsemestern till ordinarie semesterperiod fick ofta kryss i bägge riktningarna.

Läs om Sven Lagers andra skildring som börjar i Gävle den 17 juni. Med Viggen till Haparanda del -2 

Med Viggen till Haparanda 1967(del 1)

Sommaren 1967 företog Sven Lager en ny segling mellan Karlskrona och Haparanda för att göra Viggen mera känd i Luleå-området. Skildringen av seglingen är skriven i tre delar. I den första delen kommer Viggen till Gävle.

Läs Med Viggen till Haparanda del 1

Med Karlskrona-Viggen genom Göta Kanal 1966

Sven Lager, som själv var själv mycket seglingsintresserad, arbetade då på Karlskronavarvets Marknadsavdelningen med försäljning av Karlskrona-Viggen .

Under somrarna 1966 och 1967 gjorde han semesterseglingar med Karlskrona-Viggen i marknadsföringssyfte. Dessa seglingar som nu VHFK kommer att följa har tecknats ner som små trevliga kåserier.

Den första seglingen 1966 gick från Karlskrona och Ostkusten upp till Mem och därefter genom Göta Kanal för att avslutas i Karlskrona.

Läs kåseriet Med Karlskronaviggen genom Göta Kanal 1966

Med Karlskrona-Viggen i Hamburg och Helsingfors 1967

1967 gjorde Karlskronavarvet stora marknadsansträngningar och visade upp den på båtmässorna både i Hamburg och Helsingfors. Den verkade skapa stort intresse och utställningsbåten i Helsingfors var redan såld då mässan öppnade.

Läs Med Karlskrona-Viggen i Hamburg och Helsingfors

Från ritkontoren

I varvet runt från 1956 kunde vi läsa om när Harald Lange var konstruktionschef vid Marinverkstäderna i Karlskrona.

Harald var en framsynt man som insåg vikten av ett nära samarbete mellan varvets olika discipliner inte minst inom konstruktionskontoret, där många komplexa konstruktionselement ska vävas samman i ett Örlogsfartyg.

Flera av oss äldre skeppsbyggare från Chalmers minns Harald Lange som professor då han undervisade i Skeppsmaskinteknik. Harald Lange satt även med i antagningsnämnden till  Mariningenjörsutbildningen i början av 1970-talet, som några äldre mariningenjör säkert också kommer ihåg.

Läs artikeln Från ritkontoren 1956

Lärlingsskolan 1963

I Varvet Runt från 1963 kunde vi läsa om hur lärlingsutbildning gick till på den tiden.

Även idag finns det lärlingsprogram på Saab-Kockums.

10 st gick i lärlingsprogrammet 2015 och 12 st i lärlingsprogrammet för 2016.

Läs mer om Lärlingsskolan 1963

Verkstadsbyggnaden pensioneras 1975 efter 100-år.

Efter att ha vari i bruk i 100 år togs den gamla verkstadsbyggnaden ur drift 1975.

Läs om verkstadsbyggnadens historia .Verkstadens 100-åriga historia

Varvsveteran med 52 års anställning berättar 1975

Att idag vara anställd på ett företag i mer än 50 år är nog idag nästan omöjligt.

När Gösta Necander lämnade Karlskronavarvet 1975 hade han varit anställd i 52 år!

Läs berättelsen från Varvet Runt 1975 då Gösta lämnade varvet och gick i pension .

Varvsveteran med 52 års anställning berättar 1975

Andre’ns dykbåt 1974

I början av 1970-talet arbetade Verkmästare Arne Andre’n med iden med att skapa en dykbåt utrustad med torpeder.

Arne Andre’n gick så långt att han byggde en skalenlig modell som han demonstrerade i badhuset.

Någon produktion blev det aldrig  och modellen stod flera år i Fartygskonstruktions förrådsrum innan den slutligen skänktes till Marinmuseet.

I varvet Runt från 1974 kan vi läsa om uppfinningen.

Läs om Andre’ns dykbåt

Kontrollavdelningen 1971

I Varvet Runt från 1971 beskrevs den dåvarande kontrollavdelningen. På den tiden bestod avdelningen av ca 30 man. Idag är kontrollavdelningen betydligt mindre än den var 1971, då mycket av kontrollarbetet har överförts till egenkontroll.

Man måste betänka att antalet anställda vid varvet på den tiden var mer än 3 gånger så många som idag.

Läs om Kontrollavdelningen 1971

Hålkortsavdelningen 1963

Det var med hålkorten som den modern datalagringen började. Från början var hålkorten inte avsedda för att lagra programsatser på, för det fanns inga datorer som kunde programmeras. Kortens ursprungliga användning var att lagra värden.

På Karlskronavarvet startade hålkortsavdelningen efter bolagsbildningen och hade varit i drift ca ett och ett halvt år då avdelningen presenterades i Nr 2 av Varvet Runt från 1963.

Läs om Hålkortsavdelningen 1963

Första sjösättningen i den nya skrovhallen

Den 16 november 1972 sjösattes den första torpedbåten Norrköping, som ingick i Spica II klassen.

Norrköping blev den första att sjösättas från inomhusbädden den nya skrovhallen.

Ett annat fartyg med samma namn var Fregatten Norrköping som blev det sista fartyget som sjösattes från varvets första inomhusbädd i Vasaskjulet 1858. Den nya inomhusbädden är den fjärde inomhusbädden i varvets historia

Läs om första sjösättningen i skrovhallen. Första sjösättningen i den nya skrovhallen

Johan Törnström

I Varvet Runt från 1958 beskrevs den store bildhuggaren Johan Törnströms liv. Flera av hans galjonsbilder finns bevarade på Marinmuseum på Stumholmen i Karlskrona, varav kan nämnas Dristigheten, Äran, Fäderneslandet, Försiktigheten.

1781 utnämndes af Chapman till varvschef för Karlskrona örlogsvarv och ungefär samtidigt med honom anlände Törnström för att bli amiralitetsbildhuggare vid varvet. Törnström var verksam som amiralitetsbildhuggare fram till 1825 innan han avled 1828.

Läs Johan Törnström

Driftvärnet vid Varvet 25 år 1969

Driftvärnet var i Sverige mellan åren 1944 och 2005 den del av Hemvärnet, som hade till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar. Vid försvarsbeslutet 2004 avvecklas Driftvärnet. I Varvet Runt från 1969 kan vi läsa om när Driftvärnet  firade 25 år.

Läs om Driftvärnet vid Varvet 25 år

Rond på varvets kraftcentral 1961

I Varvet Runt från 1961 fick vi följa med på en Varvsrond till Kraftcentralen. De flesta som arbetat 40 år eller mer på Varvet har nog aldrig satt sin fot i Kraftcentralen.

Läs Rond på varvets kraftcentral 1961

Plåtverkstäderna 1958

I Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa om hur plåtverkstäderna såg ut före bolagsbildningen 1961.

1963 byggdes den nya skrovhallen. Detta kommer VHFK att återkomma till.

Idag moderniserar SAAB stålverkstäderna till att bli en toppmodern stålanläggning för produktionen av Sveriges nya U-båt A26.

Läs om Plåtverkstäderna 1958

Den gamla torpedverkstaden

Torpedverkstan invigdes 1910 och var i drift 1976 då reportaget i Varvet Runt skrevs. Då tillverkades inga torpeder eller torpedtuber utan det var underhåll av torpedtuber som gav beläggning i torpedverkstan. Torpedverkstan som låg intill fängelsemuren är sedan länge riven för att ge plats åt kompositverkstans montagehall.

Läs om  Den gamla torpedverkstaden

Artilleriverkstäderna 1956

Örlogsvarvet i Karlskrona som var militärt fram till bolagsbildningen 1961, leddes av en kommendör som hade 5 departement under sig:

Artilleridepartementet, Torpeddepartementet, Ekipagedepartementet, Mindepartementet och Ingenjörsdepartementet.

I Varvet Runt Nr 2 från 1956 presenteras Artilleriverkstäderna.

Läs om  Artilleriverkstäderna 1956

Svenska Marinens nya motortorpedbåt 1964

1964 tecknades kontrakt på 6 st snabbgående motortorpedbåtar. De blev de första Svenska motortorpedbåtarna som fick gasturbindrift. Fartygen konstruerades på Götaverken. Ordern delades lika med Karlskronavarvet.

Det första fartyget i serien gavs namnet Spica. I dag ägs Spica av Stiftelsen ” T121 Spica – ett levande museifartyg” och har sedan 2009 genom Föreningen Spica T121 vänner satts i körbart skick. T121 Spica ligger sommartid vid Vasamuseet och visas för allmänheten.

Läs om Svenska Marinens nya motortorpedbåt

Svenska Motortorpedbåtar

I Varvet Runt årgång 1965 presenterades en artikel Svenska Motortorpedbåtar skriven av marindirektör Curt Borgenstam. Torpedbåtsserien om 6 fartyg kallades Spica I. Ordern delades lika mellan Götaverken och Karlskronavarvet, som vardera byggde 3 av fartygen.

Götaverken gjorde skrovkonstruktionen. Beräknings filosofin vidareutvecklades för Spica II av Kockums i Malmö och blev stommen i den guideline som togs fram på Karlskronavarvet för dimensioneringen av fartygsserierna Kustkorvett typ Stockholm och senare också Kustkorvetterna typ Göteborg.

Läs Svenska Motortorpedbåtar

Arbetsstudier på varvet 1772

Rationalisering är ingenting nytt, utan tvärtom en mycket gammal företeelse. Rationalisering går ju i stort sett ut på att på ett förnuftigt sätt förbättra arbetsförhållanden etc. Mera systematisk form fick rationaliseringen först i samband med industrialismens genombrott.

Att arbetsstudier gjordes redan i slutet av 1700-talet kunde vi läsa om i Varvet Runt 1968.

Läs Arbetsstudier på varvet 1772

Jagaren Karlskrona utrangeras 1975

I Nr 1 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa om när om när Jagaren HMS Karlskrona efter 35 år i drift för sista gången lämnade Karlskrona för bogsering till Lindholmens Varv i Göteborg för upphuggning.

Läs om Jagaren Karlskrona utrangeras 1975

Brandförsvaret i Karlskrona – kort historik

I Varvet Runt från 1970 kunde vi läsa om hur brandförsvaret i Karlskrona varit organiserat sedan staden grundades.

Örlogsbasen hade en egen brandkår. Det var först 1911 som staden fick verklig yrkeskår under befäl av en heltidsanställd brandchef och den första brandbilen anskaffades.

Läs Brandförsvaret i Karlskrona

Varvsminne från maskinverkstaden någon gång på 1930-talet

I Varvet Runt från 1968 kunde vi läsa om när förman Brogren rensade vasken i förmanskammaren som hade satt igen. Resultatet blev nog inte riktigt det han tänkte!

Artikeln har skickats in av en gammal varvspensionär som var med på den tiden.

Läs artikeln Varvsminne från 1930-talet

Klaga på ackord

I varvet Runt från 1956 kunde vi läsa om några klagomål på ackorden för tungt arbete som utfördes på beting vid varvet av såväl yrkeshantverkare som båtsmän. Här kan vi läsa om klagomål på ackordet för nagelborrning från 1799 samt klagomål från repslagarna från 1830.

På den tiden skickades skrivelserna med klagomålen till Kunglig Maj:t.

Läs Klaga på ackord

Göta Lejon säljs till Chile 1971 och döps om till Almirante Latorre

HMS Göta Lejon var namnet på en kryssare i svenska flottan. Fartyget var det andra av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av Göta Lejon och systerfartyget HMS Tre Kronor. Göta Lejon sjösattes den 17 november 1945 och döptes av kronprins Gustav Adolf. År 1971 såldes fartyget till Chile, döptes om till Almirante Latorre och tjänstgjorde fram till 1984

Läs  Göta Lejon säljs till Chile 1971

Sveriges sista proviantbod

Nere vid Stumholmsbron låg mellan 1930-1978 Proviantboden, där anställda i Försvaret och på Karlskronavarvet kunde handla kött och bröd med hög kvalitet till mycket reducerade priser. Man hade också en mängd konserver som passade utmärkt för dem som tillbringade semestern i en segelbåt.

Vi kommer ihåg Pytt i Panna, leverpastej mm, i militärgröna konservburkar. 1978 tog det tyvärr slut och Proviantboden lades ner.

Läs om Proviantboden

Nya anläggningar

I Varvet Runt från 1962 kunde vi läsa om de nya produktionsanläggningarna som då höll på att byggas. Idag 54 år senare är det åter full fart med att bygga nya moderna produktions anläggningar sedan Saab tog över verksamheten.

Läs om varvets modernisering efter bildandet av Karlskronavarvet AB.

Nya-anläggningar

Från Stångminbåten N:o 1 till Spica

I varvet runt från 1976 kunde vi läsa att Karlskronavarvet levererat den sista de 12 torpedbåtarna, HMS Ystad. I samband med detta redovisades en art artikel om torpedbåten historia skriven stabsredaktören Karl- Erik Westerlund.

Föregångarna till Spica klassen , Spica I och Spica II, som båda konstruerades i Sverige var Plejad klassen T102 -T112.

Dessa byggdes av Lürsen i Tyskland mellan 1954-1958.

Läs om torpedbåtsutvecklingen Från-Stångminbåten-No:1-till-Spica

Anders Ivar Andersson in memoriam

Den 1 juli 1961 ombildas Marinverkstäderna i Karlskrona till ett statligt aktiebolag med namnet Karlskronavarvet AB.

I samband med detta pensioneras överingenjören Anders Ivar Andersson. Anders  Ivar  var verksam på Varvet i 44 år innan han gick i pension 1961.

Då Anders Ivar gick ur tiden 1976 skrev f.d VD vid Marinverkstäderna Johan Schreil artikeln om Anders Ivar in memoriam .

Johan Schreil var VD för Marinverkstäderna mellan 1948-1961.

Johan återkom till Karlskrona efter bl.a. varit VD vid Uddevallavarvet under åren 1964-1975 och som direktör för Statsföretag AB mellan år 1975 och 1977.

VHFK har nyligen hyllat Johan Schreil på sin 100-årsdag (2016-10-30) och han är ”still going strong”

Läs om Anders Ivar från Nr 3 av Varvet runt 1976

Anders-Ivar-Andersson-in-memoriam

 

Historien om en brandstodskassa i Karlskrona från 1760

I Varvet Runt Nr 4 från 1957 kan vi läsa om en sorglig historia kring en brandstodskassa, som bildades 1760, men som efter den stora stadsbranden 1790 som beräknades kostat 776 000 Riksdaler var tom!

En oerhörd summa pengar på den tiden!

När försäkringspengar skulle betalas ut stod det klart att hela brandstodskassan på 200 000 Riksdaler var belånad och kassa kistan var tom!

Många Karlskronabor blev efter branden helt blottställda och utfattiga då inga försäkringspengar kunde betalas ut.

Läs om historien-om-en-brandstodkassa-i-karlskrona

Ekonomifunktionen 1973

I Varvet Runt Nr 1 presenterades delar av Ekonomifunktionen från 1973. För många läsare finns här ett stort antal kända ansikten.

Läs om  Ekonomifunktionen-1973

Oscarsdockan förstoras 1977

 1977 behövde dockporten till Oscarsdockan breddas för att kunna ta emot de nya och större isbrytarna.

Den gamla dockporten var dessutom i dåligt skick. Bolagsstyrelsen beslöt då också att förlänga dockan med 15 m genom att flytta porten ut mot havet .

Läs om Oscarsdockan förstoras-1977

Den nya utrustningskranen, Portalkran 14 från 1960

Eller franska kranen, som den också kallades, är en portabel kran som löper på ett spår med en bredd av 10,5 meter och 360 meters längd.

Portalkranen togs i bruk 1960 och var i drift fram till 1996 så den gjorde några av sina sista tunga lyft då akterporten till Baltic Bright lossades.

Kranen har en maxhöjd av 78 meter med en vikt av 670 ton.

Kranen är numera en del av världsarvet och är därmed skyddad för eftervärlden.

Läs mer om  portalkran-14

Branden i varvets näst äldsta byggnad 1969

I Varvet Runt Nr 4 från 1969 kunde vi läsa om att varvet haft 2 stora bränder på 70 dagar.

Den 30 oktober 1969 brann varvets näst äldsta byggnad, den gamla kranboden från 1730 ner till grunden. Brandorsaken var troligen rökning i kombination med den mycket kraftiga vinden som då rådde med 16-20 m/sek i vindbyarna.

Branden-i-kranboden-30-oktober-1969

 

Saxkranen från 1874 skrotas 1958

I Varvet runt från 1973 kunde vi läsa en artikel om varvets äldsta kranar.

Här beskrev man att 1874 var den gamla mastkranen som byggdes 1803-1806 och som drevs med handkraft redan var omodern då de seglande skeppens tid var förbi.  Man köpte då  en saxkran i järn från England som kunde lyfta 50 ton.

1958 hann tiden även i fatt denna kran som då fälldes för en ny med 100 tons lyftkapacitet.

Läs Saxkranen-från-1874-skrotas

Varvets äldsta kranar

I Varvet runt från 1973 kunde vi läsa en artikel om varvets äldsta kranar.

Den äldsta ritningen är från 1710. Den nu befintliga gamla mastkranen som uppfördes mellan 1803-1806 drevs med handkraft då ångan ännu inte införts.

Läs om Varvets-äldsta-kranar

Tillverkningsfunktionen på Karlskronavarvet 1971

VHFK fortsätter tillbakablickarna på olika funktioner på Karlskronavarvet

I Varvet Runt från 1971 kunde man läsa om T-funktionen som den tillverkande delen då kallades. Här kan vi läsa om Plåt och Svetsavdelning (Ts) med Birger Olsson som chef, Filareavdelningen (Tf) med Nils Nettervall som chef och Utrustningsverkstäderna (Tu) med Kurt Astbo som chef.

Läs mer om T-funktionen

Gamla Västerudden

I Varvet runt Nr 1 årgång 1966 finns en artikel ” Pillemausare och Patricier ” skriven av Karlskronasonen Sven Öjvind Swan, som var bror till de nyligen de i år bortgångna bröderna , folklivsforskaren och Lundaprofilen Jan-Öivind Swahn och den kände naturfotografen i Karlskrona Björn-Eyvind Swahn.

Läs artikeln från 1966 om   Gamla-Västerudden   

Inköpsfunktionen vid Karlskronavarvet 1972

I varvet runt 1972 presenterades inköpsfunktionen. De flesta har idag lämnat varvet, men det finns några som 44 år senare arbetar kvar på varvet.

Läs om  inköpsfunktionen-1972

Med Mäster Werin….

1960 kunde man i av dagens tidningar läsa om en vanlig arbetsdag på repslagarbanan 1848.

I artikeln  från Varvet Runt 1973 får vi följa Mäster Werin den tidiga del av dagen innan arbetet tar vid.

Att tiderna har förändrats till det bättre jämfört med 1848 kommer Ni nog att upptäcka.

Mäster-Werin

Konstruktionsfunktionen vid Karlskronavarvet 1972

1972 bestod konstruktionsfunktionen av 87 anställda, som fördelades på 6 avdelningar.

Maskinavdelningen, Elkonstruktionsavdelningen, Beräkningsavdelningen, Fartygsavdelningen, Dokumentationsavdelningen och Projektavdelningen.

I Varvet  runt 1972 presenterades den dåvarande konstruktionsfunktionen.

konstruktionsfunktionen-1972

Dramatiska Teaterns nya vridscen, ett udda jobb för Varvet i Karlskrona.

I slutet av 1950-talet drabbades varvet hårt av de minskande försvarsanslagen och man gjorde allt för att skaffa ersättningsjobb hos Lotsverket och Tullverket, vilket tidigare beskrivits för dessa byggen.

Ett lite mera udda jobb  var framtagandet av Dramatisk Teaterns nya vridscen. I Varvet runt från 1960 kan Ni läsa om detta lite udda uppdrag för Marin Verkstäderna Karlskrona.

dramatiska-teaterns-nya-vridscen

Överingenjör Anders Ivar Andersson ser tillbaka på sina 44 år på varvet

Den 1 juli 1961ombildas Marinverkstäderna i Karlskrona till ett statligt aktiebolag med namnet Karlskronavarvet AB. I samband med detta pensioneras överingenjören Anders Ivar Andersson.

I Varvet Runt Nr 2 1961 berättar han om sina minnen från de 44 år han var anställd på varvet.

Överingenjör Anders Ivar Andersson ser tillbaka på sina 44 år på varvet

Standard Flex 300

I KV-nytt Nr 13 från 1986 kunde vi läsa om att Aalborgs Vaerft tecknat kontrakt med Karlskronavarvet om tekniköverföring av GRP-sandwichtekniken som utvecklats vid varvet i nära samarbete med FMV och KTH.

Kontraktet innebar också konstruktion och produktion av första fartyget i en serie av 7 st.

Läs mer om artkiken i KV-nytt om Standard Flex 300

Marinverkstäderna mellan 1945-1961

Den 1 juli 1945 bildades Marinverkstäderna. Varvet var då organiserat i olika departement:

Ingenjör-, Torped- och Min, Artilleri, Ekipage- och Byggnadsdepartement och leddes av en varvschef.

I Nr 2 av Varvet Runt 1961 kunde man läsa om Marinverkstäderna mellan 1945-1961 innan varvet ombildades till Karlskronavarvet AB.

Läs om Marinverkstäderna 1945-1961 

Svenska Marinen i förändring

I varvet runt 1962 presenterades hur Marinen skulle se ut efter det nya försvarsbeslutet.

Svenska marinens försvarsförmåga då och nu

Här visas ett klipp ur filmen ”försvaret som försvann” efter att 2000 års försvarsbeslut presenterats.

Här halverades det Svenska försvaret och marinen bestod nu av 26 ytfartyg och 9 ubåtar.

Vid nästa försvarsbeslut 2004 halverades det Svenska försvaret ytterligare en gång och marinen består nu av 7 ytfartyg och 4 ubåtar.

Det Svenska försvaret prioriteras ner från första plats till tredje plats och landets politiker enades om  att  Scandinavium  aldrig någonsin kommer att utsättas för hot från främmande makt.

De som är riktigt intresserade kan  via denna länk se hela filmen om Försvaret som försvann.

Filmen är mycket tänkvärd och bör ses i sin helhet!

Nedan  följer några uttalande  om vårt försvar efter förvarsbesluten 2000 och 2004:

  • Enligt ett uttalande från Sveriges f.d överbefälhavare Sverker Göransson kan Sverige, i bästa fall och om fem år, försvara sig på en plats i en vecka.
  • ”Man måste alltid kunna skydda rikets huvudstad, vital infrastruktur, strömförsörjning och telekommunikation, viktiga flygplatser, införsel av förnödenheter och militära förstärkningar. … I dag har [Sverige] inte den förmågan.” — Försvarshistoriken Wilhelm Agrell.
  • ”Tanken om att försvaret av Sverige är den främsta och viktigaste uppgiften gick förlorad.” — Förre ÖB Owe Wictorin.
  • ”För rysk del vore det en enorm fördel att ‘låna’ Gotland. Det kostar inget, det går enkelt och fort och de kan säga: ‘Ni får tillbaka ön. Vi vill er inget illa, ni får tillbaka Gotland om 2-3 månader, bara vi fått de baltiska staterna att agera som vi vill.’ Varför skulle ryssen avstå från det?” — Karlis Neretnieks, före detta rektor för Försvarshögskolan.
  • Riksdagen har krävt många saker, men har aldrig gett överbefälhavaren tillräckligt med pengar för att genomföra dem.

Ubåten Valen färdig för leverans

I Varvet runt Nr 1 från 1957 kunde vi läsa om att Ubåten Valen var färdig för leverans.

Ubåten Valen sjösattes den 21 april 1955 med varvets Nybyggnadsnummer 332 och inte 203 som felaktigt beskrivs i bildtexten.

Läs Ubåten Valen färdig

Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv

I nummer 1 av Varvet Runt år 1957 skriver Kommendörkapten C Sahlin om ubåtar som byggts på Karlskrona Örlogsvarv.

Den första ubåten Laxen levererades 1914 och under åren har 19 ubåtar och en rad ubåtssektioner byggts på varvet i Karlskrona.

Läs C Sahlins sammanställning Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv

Karlskronavarvet tecknar avtal med Aalborgs Vaerft om överföring av GRP-sandwich tekniken

I KV-nytt Nr 13 från 1985 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet tecknat ett avtal med Aalborgs Vaerft om tekniköverföring av GRP-sandwich tekniken som Karlskronavarvet utvecklat i nära samarbete med FMV och KTH (ILK)  och som ledde till  tillverkning av skrovet till det första fartyget i serien om sju fartyg. Detta blev inledningen till ett långt samarbete med Aalborgs Vaerft som totalt byggde 14 fartyg av denna typ innan även detta en gång så stolta varv lades ner.

Läs mer om  Standard Flex 300

Leverans av HMS Vinga den 27 november 1987

I KV-nytt Nr 21 från 1987 kunde vi läsa om leveransen av HMS Vinga, som var det mest kompletta fartyget som någonsin levererats. Fartyget levererades på ändå på ett års kortare tid än systerfartygen.

Detta kunde göras tack vare en effektiv planering och gedigen erfarenhet hos personalen som gjort samma jobb tidigare.

HMS Vinga nu ska livstidsförlängas  i likhet med HMS Koster, där  arbetet startar efter semestern 2016.

Läs mer om HMS Vingas leverans 1987.

Vita huset firar 25 år på varvet i Karlskrona 2016

För att samla Verkstadsfunktioner inköptes 1991 det tillfälliga kommunalhuset i Haninge söder om Stockholm. Huset transporterades till Karlskrona och placerades på sin nuvarande plats. VHFK visar här några klipp från KV-Nytt då Vita huset färdigställdes 1991.

Läs mer om Vita Huset firar 25 år på varvet 2016

 

Maskinverkstäderna 1958

I första numret av  Varvet Runt 1958 presenteras Maskinverkstäderna.

Läs om Maskinverkstäderna 1958

Allmänna Laboratoriet vid Karlskronavarvet 1963

1962 ändrades namnet Materiallaboratoriet till Allmänna Laboratoriet.

Idag har Varvet i Karlskrona bara ett Komposit – Lab., där egen hållfasthetsprovning och produktionsutveckling sker.

Varvet hade på senare  även ett eget EMC -Lab., men som revs för några år sedan, då lokalerna skulle användas  för annan verksamhet, men detta kommer nu att återuppstå en mindre skala.

Läs artikeln om Allmänna Laboratoriet  från Varvet Runt 1963.

 

Ritkontoren

1945 omorganiserades Karlskrona Örlogsvarv så att alla de gamla varvsdepartementen slogs ihop under de nybildade Marinverkstäderna. Ritkontoren samlades under en gemensam konstruktionschef, men satt fortfarande åtskilda på olika ställen, med i vissa fall stora avstånd från varandra. Man såg då fram emot att samlas i en gemensam kontorsbyggnad, då man insåg att ett intensivt samarbete mellan de olika konstruktionsavdelningarna måste äga rum i de olika projekten.

Man belyser också hur viktigt det är att konstruktörerna har god kännedom om verkstädernas arbetsmetoder och maskinutrustning.

Idag har det åter funnits tankar att avyttra den gemensamma kontorsbyggnaden och flytta ut samtliga  konstruktörer i befintliga byggnader innanför varvsmuren.

Förutsättningarna idag är givetvis annorlunda i dagens IT-samhälle, men ett intimt samarbete över konstruktionsdisciplinerna är inte mindre viktigt för att korta ledtider och göra rätt första gången.

När man kommer in i detaljkonstruktionsfasen är det naturligtvis viktigt att konstruktörerna  sitter i tät anslutning till det produktionsavsnitt man gör konstruktionen åt.

Företagsledningen har därför tagit sig ytterligare en funderare innan beslut fattas.

Läs artikeln om Ritkontoren som publicerades i Nr 3 av Varvet Runt 1958.

 

Gamla tider

1959 besökte redaktionen för Varvet Runt den f.d. timmermannen Karl E. Svensson då 87 år gammal. Karl gick i förtidspension 1926 då 54 år gammal och i intervjun berättar han om hur  anställningsvillkoren var på den tiden vid 1900-talets början.

Arbetsveckorna var långa och det är inte så konstigt att kroppen var utsliten i relativt unga år.

Karl var av dock av mycket segt virke och när han avled 1968 var han 96 år gammal.

Läs reportaget Från gamla tider ur Varvet Runt 1959.

 

Repslageriet läggs ner 1960

Här kan läsa artikeln om Repslageriets  nedläggning  från Nr 4 av Varvet Runt från 1960.

Repslagarebanan 1690- 1960 

Varvets äldsta verkstad

Här kan läsa artikeln om varvets äldsta anläggning Repslageriet  från Nr 2 av Varvet Runt Vår äldsta verkstad från 1956.

Genombrott på USA-marknaden med Karlskronavarvets plastteknik!

IMG_0111 (2)

Ur KV-Nytt-7 december 1984

Som vi kunde meddela i extra KV nytt har vår samarbetspartner i USA, Bell Aerospace Textron, i hård konkurrens fått en order från amerikanska marinen om att bygga en prototyp av ett minjaktfartyg, där vår GRP-Sandwich teknik kommer att andvändas.

När beskedet kom fick vi följande meddelande, vilket översättning lyder:

”Till MR Hans Frisk

Bell AerospaceTextron har tilldelats ett kontrakt för detaljkonstruktion och tillverkning av det första minjaktfartyget (MSH) för den amerikanska marinen. Kontraktet innebär därutöver två optioner på anskaffning av ytterligare tillsammans åtta minjaktfartyg. Var vänlig vidarebefordra dessa goda nyheter till alla på Karlskronavarvet tillsammans med vår stora tacksamhet för all hjälp, som ni har givit oss för att vinna detta mycket viktiga uppdrag.”

Bästa hälsningar

John Kelly

Verkställande direktör”


– Detta är väldigt roligt för oss och det innebär, att GRP-sandwichmetoden att bygga fartyg för minröjnings ändamål uppmärksammans i världen, säger Hans Frisk.

Internationellt intresse

– Redan nu har vi sett, att amerikanska marinens val har noterats internationellt och det ökar våra möjligheter på exportmarknaden.

Tillverkar själva

Tillverkningen kommer att ske i Amerika. Vårt folk kommer att utföra en del konstruktionsarbete. De har redan i olika omgångar deltagit i projekteringen, som föregicks av Bells offert.

Detta gäller också personal i plastverkstaden. Den närmaste framtiden för utvisa, hur många personer som amerikanarna anser sig behöva av oss, för att kunna sätta igång sin tillverkning, vilken beräknas starta i början av 1985.

Sidokölssvävare

Amerikanska marinens val betyder inte bara att man satsat på GRP-sandwichtekniken utan också på att man stannat för en okonventionell fartygstyp, nämligen en s.k. sidokölssvävare (SES).

Utrymmet mellan skroven sätts under tryck på liknande sätt som en svävare. Fartyget blir inte så lätt utsatt för chockskador från minsprängning, eftersom det bärs upp av en luftkudde och det bara är en liten del av skrovet, som är under vattenytan.

Först i världen

Amerikanarna är först i världen med att satsa på denna konstruktion för minjakt.

Dubbelsidigt avtal

Bell Aerospace har ett licensavtal med Karlskronavarvet som innebär, att de har rätt att utnyttja våra erfarenheter gällande GRP-sandwichmetoden. Vi har å andra sidan ett licensavtal med Bell som ger oss rätt utnyttja deras erfarenheter gällande den konstruktion och tillverkning av sidokölsvävare.

Intressant i Sverige

Typen är intressant även i Sverige för både marinen och för civila ändamål.

Ur KV-Nytt -7 december 1984

 


 

 

Ny dockverkstad tagen i bruk

ur KV-Nytt nr 19 1985

IMG_0082

På väg in i dockverkstaden vilket kommer att innebära betydande förbättringar i många avseenden!

IMG_0085



 

Fredagen den 25 oktober togs utrustnings verkstäder nya ”dockverkstad” i bruk. Direkt berörs ca 50 man som nu har flyttat in i nya, rationella och ändamålsenliga verkstads och kontorslokaler.

Den nya dockverkstaden innebär en betydande rationalisering och en avsevärd förbättring av arbetsmiljön genom bl.a. koncentration av förråd och serviceverksamheten, rationella produktionslokaler och förbättrad hanterings teknik, säger Jan Ottosson som är chef för Utrustning och plast.

Omklädnings och tvättrumsstandarden blir också bättre.

Stor förändring

Denna verkstad är efterlängtad och innebär stor förändring för oss. Vi har aldrig haft någon, riktig verkstad, utan har varit spridda på olika håll, säger en av de anställda Gert Olsson, som också är SF:s representant för utrustningen.

Nu kan vi på ett annat sätt ta hand om materialet och också få in objekten i verkstaden. Tror säkert att detta kommer att öka förutsättningarna för att ett bättre jobb leveraras. Detta är också produktivitets befrämjande att kunna ta hand om material på ett riktigt sätt.

Denna inflyttning markerar etapp 2 i ett omfattande nybyggnads och ombyggnadsprogram av utrustningsverkstädernas anläggningar. Tidigare i år avslutades etapp 1 genom att den nya tackel verkstaden och ett nytt virkesförråd med virkestork tagits i bruk.

Det som nu återstår är sista etappen i programmet, etapp 3, som redan på börjats den omfattar:

  • Nybyggnad av entré till utrustningsverkstäderna
  • Ombyggnad av kontorshusets bottenvåning samt första våningsplanet
  • Uppförande av dockstötteskjul Etapp 3 beräknas till största delen vara genomförd till årsskiftet 1985/1986

Ur kV-Nytt nr 19 1 november 1985 


Sölvesborgsvarvet upphör med all nyproduktion av större fartyg

Ur Kv-Nytt nr 4 1979

 


En milstolpe i varvshistoria

 

Sölvesborgsvarvet ska upphöra med all nyproduktion av större fartyg i och med utgången av 1980. Detta beslut som är att betrakta som preliminärt har fattats av Sölvesborgsvarvets styrelse. Så väl koncernledning (Svenska Varv AB), företagsledning som fackliga organisationer är överens om att denna verksamhetsinriktning  är den rätta för varvet.
Beslutet innebar emellertid att fartygsreparationsverksamheten ska bibehållas på nuvarande nivå.

Denna omdirigering av produktprogrammet bygger på en bedömning att varvets framtid
ligger inom andra områden än skeppsbyggeri. Man har därför för avsikt att intensifiera sökandet och utvecklingen av s k alternativa produkter.

Produktionsvolymen och därmed sysselsättningsnivån måste emellertid successivt sänkas under 1979/1980. Målet är att omstrukturera Sölvesborgsvarvet till ett kombinerat industriföretag och reparationsvarv.  Den erforderliga personalreduktionen bedöms uppgå till ca 120 personer och avser samtliga personalkategorier. Av dessa beräknas 50 reduceras genom naturlig avgång medan de resterande 70 måste sägas upp.

I samband med personalreduktionen poängteras vikten av att den kvarvarande personalen
får en för den nya verksamhetsinriktningen lämplig ålders- och yrkessammansättning. Den personal som man nödsakas säga upp ska så långt det är möjligt erbjudas andra arbeten inom Sölvesborgsregionen eller olika typer av vidareutbildning.

Sölvesborgsvarvet har nyligen tecknat kontrakt med tre svenska partrederier i Karlstad om att bygga tre COB-fartyg (Container-Oil-Bulk). Ordern är ett behövligt tillskott för att genomföra en så smidig övergångs som möjligt till den nya verksamhetsinriktningen. Kontrakten gäller emellertid under förutsättning att det statliga beställarstödet erhålles. Samtliga tre fartyg ska levereras under 1980, en tidpunkt som Sölvesborgsvarvet ej har resurser att själv klara. En samproduktion med Karlskronavarvet är därför trolig och kommer i första hand att undersökas.

Artikel ur Kv-nytt 1979-02-19


 

Den sista varvspolisenIMG_0017

På onsdag är varvspoliskåren i Karlskrona ett minne blott. Den siste september  går nämligen Edvin Pettersson ,den siste civila militärpolisen i pension Med anledning av detta har han skrivit en historik om varvspolisen här i Karlskrona.

Det var redan på 1850-talet som det diskuterades om att skaffa fram en poliskår för att kunna bevaka Örlogsvarvet i Karlskrona. Den 1 januari 1873 bildades Flottans poliskår och det tog ungefär två år att forma den. Uppgifterna var att förhindra stölder på varvet  samt också utgöra en vaktkår  i staden och söka efter stulet gods där man ofta hjälpte stadens poliser.

Den första kommissarien var en överkonstapel från Stockholms poliskår.  Sökande til den nya poliskåren i Karlskrona kom annars från tidigare  som poliser, kronolänsmän, bruksbokshållare, matroser i kungliga flottan, postiljoner, stadsfiskaler, fyrvaktmästare etc.

I början av 1900-talet var poliskåren kommissarie samtidigt chef för stadens poliskår. Han hette Mårtensson och hade tidigare varit landsfiskal.

Den 1 Januari 1937 bestämdes det att kåren skulle kallas marinens poliskår och personal från marin skulle företrädesvis få anställning. När det andra världskriget utbröt sattes kåren på hårda prov. Det var då man utarbetade ett speciellt legitimationssystem. På den tiden  var antalet ingripanden för fylleriförseelser betydligt större än i dag, då knappast någon förekommer.

På 1950-talet gjordes  en överenskommelse med statens polisskola att varvspolisen skulle ha tillträde till dennes både konstapels som befälsklasser. Därefter rekryterades endast folk med denna bakgrund.

1971 års avtal med avtal Avtalsverket och TCO fastslogs att tjänsterna för marinens poliskår skulle överföras till plutonofficerskåren. I samband därmed anpassades lönesättningen för marinens poliskår till plutonofficerskårens nya löner och polisuniformen byttes ut mot plutonofficerens mer anonyma klädsel.

MS /Försvarsdepartementet fastslog att den enskilda polismannen själv fick avgöra huruvida han ville begära transport till plutonofficerskåren eller kvarstå som civilmilitärpolis. Några av de äldre fördrog att bli kvar i sina gamla tjänster och har efterhand  avgått med ålderspension.

1980-09-30 avgår den siste och därmed är en unik kår ett minne blott!

Ur Kv-Nytt 1980.