Linjer för konstruktion

I KV-nytt från 1982 då kontraktet för YA 81 eller robotfartyg typ Stockholm skulle tecknas, besökte redaktionen konstruktionsavdelningarna. På den tiden ritades allt för hand och de som var chefer kunde få en enkel överblick över statusen på konstruktionsarbetet bara genom att vandra runt mellan ritplankorna och prata med konstruktörerna.
Läs Linjer för konstruktion

Försöksfartyget SMYGE sjösatt 1991

Torsdagen den 14 mars sjösattes försöksfartyget SMYGE. Syftet var främst att utveckla smygtekniken för kommande ytstridsfartyg. Fartyget konstruerades och byggdes helt kompromisslöst för så väl radarsignatur som magnetisk signatur.
Resultatet blev en unik kompentens hos såväl beställare som hos byggnads varv. Nya material och konstruktionslösningar utvecklades och SMYGE blev världens mest utvecklade smygfartyg.
Läs om  Försöksfartyget SMYGE sjösatt 1991

Plåt- och svetsverkstäderna fyllda med objekt 1988

1988 kunde vi läsa om att beläggningen var god plåt- och svetsverkstäderna. Sektionstillverkning till kustkorvetter, slutrustning av ubåtssektioner, ombyggnadsarbeten på skolfartyget Gladan och utrustning av den skrov färdiga kustkorvetten Göteborg för att nämna några objekt.

Läs Plåt- och svetsverkstäderna fyllda med objekt 1988

Vindkraftverket i  Maglarp – maj 1982

I slutet av 1970-talet började Karlskrona varvet tillsammans med Uddcomb arbeta med vindkraftverk i större skala, men där även den amerikanska propellertillverkaren Hamilton Standard ingick i byggnadskonsortiet.
Vindkraftbladen tillverkades av Hamilton standard, som även tillverkade rotorblad ett 4 MW vindkraftverk i USA
1981 byggde E.ONs föregångare Sydkraft Projekt Maglarp strax utanför Trelleborg, som med sin maxeffekt på 3 MW då var världens största vindkraftverk.
Vindkraftverket som byggdes i Karlskrona fraktades på pråm till Trelleborg, men där uppstod problem att få tillstånd för landtransporten och projektet blev kraftigt försenat.
I maj 1982 restes vindkraftverket i Maglarp

Läs Vindkraftverket i Maglarp 1982

Landsort på provtur 1984

I februari 1984 kunde man läsa om när det första minjakts fartyget gick verkstadsprovturer mitt under den pågående ubåtsjakten. Fartyget är byggt i GRP-sandwich och har en mycket låg magnetisk signatur, vilket är en förutsättning för ett modernt minjaktsfartyg.

Läs Landsort på provtur 1984

Överingenjören har ordet 1959

I Varvet Runt Nr 2 från 1959 beskrev överingenjören Anders Ivar Andersson på Örlogsvarvet de stora arbeten som gjordes vid den stora verkstadspiren.
Arbetena inleddes i början av året 1956 och i slutet av 1959 stod den nya kajen klar.
Läs Överingenjören har ordet 1959

Högt tempo på danska skrovet Standard Flex 1985

Under våren 1984 hade några av Karlskronavarvets konstruktörer förmånen att på ort och ställe på Holmen i Köpenhamn samarbeta med ”Søværnets Materiel Kommando” (SMK) i en förstudie på ett nytt flexibelt standardfartyg. Karlskronavarvet fick uppdraget att ta fram en skrovkonstruktion för en stålversion och en kompositversion. Fartyget skulle utrustas med tre platser för containermoduler med olika vapensystem som snabbt kunde bytas och fartygen kunde snabbt byta operativroll.
Søværnets Materiel Kommando valde kompositversion.
Sommaren 1985 fick Aalborgs Vaerft i hård konkurrens med andra danska varvbeställning på sju fartyg av typen Standard Flex 300 till danska marinen. Det skulle senare bli ytterligare 7 fartyg i serien. Karlskronavarvet hade då redan blivit utsedd till att konstruera och bygga det första skrovet och att överföra GRP-sandwichtekniken till det av SMK valda byggnads varvet.
Läs artikeln i KV-nytt Nr från september 1985

Högt tempo på danska skrovet Standard Flex 1985 

 


Första Ro-Ro-fartyget klar för leverans 1979-03-19

I KV-nytt från måndagen den 19 mars kunde vi läsa om att det första Ro/Ro-fartyget gjorde sin första verkstadsprovtur efter att fått bogserhjälp genom

det kraftiga isbältet. Leveransprovturen gjordes torsdagen 22 och överlämnandet till kunden skedde fredagen den 23 mars.

Läs Första Ro-Ro-fartyget levererat 1979

Nu konserveras den gamla varvsmiljön 1983

I Nr 6 av KV-nytt från 1983 fanns en artikel om när det gamla varvsmiljön på Lindholmen konserverades. Det var långt före 1998 då Örlogsstaden Karlskrona fördes upp som nr 560 på Unescos lista över omistliga världsarv och Lindholmen fick ett nytt liv.
Läs Nu konserveras den gamla varvsmiljön-1983

Två stororder till Trinidad 1978

I Nr 3 i KV-nytt från augusti 1978 kunde man läsa att Karlskronavarvet i internationell konkurrens tagit hem en order på 2 st 40 meters patrullbåtar från Trinidad Tobago. Många anställda på Karlskronavarvet kommer nog ihåg när besättningarna kom. Inget oljefat blev orört utan en trumvirvel från de glada besättningsmännen som kom till Karlskrona.

Läs Två stororder till Trinidad 1978

Driftvärnet flyttar in i historisk byggnad 1972

Karlskronavarvet hade tidigare med Örlogsbasen ett gemensamt driftvärn. Det frivilliga driftvärnet bestod då av ett 70-tal man. 1972 flyttade man från gamla teatern som då skulle rivas och flyttade till stallmästarebostaden på Konstapelgatan.

Läs Driftvärnet flyttar in i historisk byggnad 1972

 

Hästö-Kalle får Karlskrona kommuns kulturpris 1976

I KV-nytt från 1976 kunde man läsa att varvets siste träsnidare fick
Karlskrona kommuns kulturpris. Hästö-Kalle arbetade som modellsnickare och fick uppdraget att gör en kopia på fattiggubben Rosenbom med den löstagbara hatten som står utanför Amiralitetskyrkan
Läs  Hästö-Kalle får kulturpriset 1976

Gasturbindelar till Afrika 1964

I Nr 1 av Varvet Runt från 1964 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet levererade gasturbindelar till Nigeria. Ett svenskt konsortium byggde ett komplett gasturbinkraftverk utanför huvudstaden Lagos.
Läs  Gasturbindelar till Afrika 1964

Hallarna fylls av underhållsobjekt , Okt 1988

Hösten 1988 fylldes skrovhallen med underhållsobjekt. Även dockor och kajer var väl utnyttjade.
Läs Hallarna fylls med underhållsobjekt ,okt 1988

Hydrofonverkstaden 1986

I nr 20 av KV-Nytt från 1986 besöker man varvets hydrofonverkstad. Det är en liten avdelning med fem anställda, där verksamheten är på snabb frammarsch och man jobbar med driftsättning och underhåll av hydrofoner. Sedan U137 stod på grund i Karlskronas Östra skärgård har utvecklingen skenat i väg säger chefen Lars Håkansson.
Läs Hydrofonverkstaden 1986

KB 010 ombyggnad klar 1991

I KV-nytt Nr 5 från 1991 berättas om den större ombyggnad som gjordes på miljöskyddsfartyget KBV 010.
En order som togs i hård konkurrens och där leveranstid och kvalitet innehölls, vilket ledde till både nöjda beställare från FMV och slutanvändaren Kustbevakningen.
Läs KB 010 ombyggnad klar 1991


Leverans av Carlskrona 19 mars 1982

I Nr 6 av KV-Nytt från 1982 beskrevs när minfartyget HMS Carlskrona levererades till sin beställare. Generaldirektör Ove Ljung från FMV konstaterade att det var ett mycket fint fartyg som levererades. Han konstaterade att också att det var första gången i historien som man fick ett fartyg som från början var byggt med tanke på befälsutbildning under långresa.

Läs Leverans av Carlskrona 19 mars 1982

Full rusch på Testriggen SMYGE 1991

I Nr 4 av KV-nytt från 1991 kunde vi läsa om när försöksfartyget SMYGE färdigutrustades.
1989 beställde FMV en testplattform för att utprova STEALTH tekniken för framtida korvettsystem.  Testriggen SMYGE, som byggdes på Karlskronavarvet,  fungerade även som testpattform för olika andra system, tex 40 mm Tritonkanon, robot 15, minor och torpeder.
På SMYGE provade framgångsrikt STEALTH-tekniken, sensorer, kommunikationssystem och navigationssystem till sjöss och man tränade även besättning i bemannandet av STEALTH -fartyg.
SMYGES provverksamhet bedrevs mellan 1991–1995. Så småningom omfördelades SMYGE till Sjöstridsskolan (SSS) och nyttjas nu bland annat för sökövningar i realistisk miljö för rökdykare samt träna fartygets övergivande. Under slutet av 1990-talet utnyttjades hon till förläggningsfartyg.

Läs Full rusch på Testriggen SMYGE 1991

Omfattande utbildning för varvet i Singapore 1993

Den 28 februari 1991 tecknades kontrakt mellan Karlskronavarvet och Singapore Defence Material Organisation, DMO avseende minjaktsfartyg av modifierad Landortstyp.
Fartygstypen som benämndes MCMV47 omfattade fyra fartyg, varav det första konsturerades, byggdes och utrustades komplett på Karlskronavarvet.

De tre övriga byggdes skrovmässigt vid Karlskronavarvet och levererades tillsammans med fullständiga utrustningssatser till SSE Singapore Engineering Ltd eller Singapore Technologies Marine Ltd, STM som varvet heter idag.
Samarbetet har pågått sedan dess och i maj 2018 ligger det sista av åtta däckshus på kajen för leverans till LMV-projektet. Kockums svarade för Basic Design och fick ordern att bygga de åtta däckshusen i kolfibersandwich och där STM svarade för ”Detail Design” och byggnation och utrusning.
LMV eller Littioral Misson Vessel (LMV) är åtta snabbgående 80-meters fartyg byggda i höghållfast stål med kompositöverbyggnad i kolfibersandwich.
Tekniköverföring började redan i början av 1990-talet och ha bedrivits i omgångar sedan dess.
Läs  Omfattande utbildning för varvet i Singapore

Ansiktslyft på HMS Gålö 2001

Ursprungligen var Gålö 1976 och 1992 bilfärja mellan Västmannaöarna och Islands fastland innan hon köptes av FMV för att bli stab- och lagfartyg.
År 1999 överfördes hon till 41:a minröjningsdivisionen i Karlskrona, där hon under 2002 byggdes om med bland annat en ny kontorsdel till staben. År 2006 såldes hon till civil verksamhet.
Läs om Ansiktslyft på Gålö 2001

 Sjösättning och torrsättning samma dag

I KV Nytt  1991 kunde vi läsa om när den fjärde Kustkorvetten med Nybyggnadsnummer 425 sjösattes. Det var en sen eftermiddag den 29 november 1991 och hela sjösättningsceremonin hölls i skrovhallen. Efter sjösättning med pompa och när gästerna lämnat torrsattes HMS Sundsvall igen för färdigutrustning inomhus då vintern stundade.

Läs  Sjösättning och torrsättning samma dag

Docköverbyggnaden tar form, okt 1988

För att kunna göra fullgoda målningsarbeten med rätt miljöbetingelser byggdes en teleskopisk överbyggnad i tre sektioner över docka 3.
Docköverbyggnaden är gjord av limträbalkar som klätts med presenning och kan flyttas på rälsen utefter dockan. En mycket flexibel lösning som nu använts i snart 30 år.
Läs Docköverbyggnaden tar form , Okt 1988

Killarna i plastverkstan -ett sammansvetsat gäng 1991

I KV-nytt 1991 presenterades killarna i Plastverkstan eller Kompositverkstan som vi nu kallar det
Många produkter har tillverkats där all från båtar till tågfronter. Minjakten till Singapore var vid den tiden kronan på verket.
Just nu håller man på Factory Acceptance Test på det 8:e och sista däckshuset i kolfiber till LMV-projektet i Singapore.
Läs Killarna i plastverkstan

Största övningen någonsin

I September 1982 genomfördes den störta marinövningen någonsin i Sydsverige. Övningen gick under namnet Sydfront 82
I övningens slutskede deltog samtliga försvarsgrenar
Läs Största övningen, Sept1982

Driftsättning av Ven, okt 1988

I oktober 1988 driftsattes minjaktfartyget Ven och förbereddes för den första verkstadsprovturen.
läs  Driftsättning av Ven , okt 1988

blev tillfälligt anställd-stannade i mer än 50 år.

I KV-Nytt årgång 1985 kunde man läsa om när Bertil Olsson gick i pension efter mer än 50 års anställning. Bertil som började på ingenjörsdepartementet 1934 var de sista åren chef på ritkontorsexpeditionen som svarar arkivering, registrering och kopiering av ritningar.
Läs blev tillfälligt anställd-stannade i mer än 50 år.

Nya telefonväxeln 1985

Den 16 september 1985 togs Karlskronavarvet en ny telefonväxel i bruk. Två receptionister arbetar normalt i växeln och har koll på alla besökare som kommer till varvet.
Detta fungerade utmärkt och man hade örn koll på vilka som kom och gick fram till dess Saab köpte Kockums och en ny centralväxel inrättades i Linköping.
Numera arbetar våra trotjänare enbart i växeln på deltid på förmiddagar med att registrera in besökare och ge dem besöksbrickor samt lotsa dem tillrätta,  vilket är en stor fördel med deras stora personkännedom.

Eftermiddagar sköts detta  av vaktbolag och receptionisterna har då andra arbetsuppgifter.
Läs Nya telefonväxeln

Vikstens dopgåva

I Varvet Runt Nr 2 från 1974 kunde vi läsa om när det första GRP-sandwichfartyget skulle sjösättas och döpas.
En dopgåva i form av en fana överlämnades från projektgruppen till chefen för marinen.
Läs Vikstens dopgåva

Omfattande prov på Göteborg-februari 1990

Den 13 februari 1990 följde KV-nytt redaktionen med Kustkorvett Göteborg som då gick provturer.
Ett lättkört fartyg med unika manövreringsegenskaper enligt Fartygschefen.
Läs  provning Göteborg

Gamla Mastkranen 1803–1806

I Nr 3 av Varvet Runt från 1970 berättas on den gamla mastkranens tillblivelse under åren 1803–1806. Mastkranen drevs med handkraft då ångan ännu inte införts och blev snabbt omodern. Den användes för insättningen av fartygens master fram till 1873 då den ersattes av en modernare saxkran som var i bruk till 1958 då den ersattes av den stora blå portalkranen som också nu är utrangerad, men står kvar som ett minnesmärke.
Läs Gamla Mastkranen från 1806

Från den gamla goda tiden

I Nr 4 av Varvet Runt från 1968 under ”Lages spalt” kunde vi läsa några axplock från Carlskrona Veckoblad årgång 1868 och vad som skrevs i tidningen vid denna tid. Här skrevs om allt från ”Jernvägsfrågan ” till ”Fruntimmersproblem”. Dåtidens kvinnosyn skiljer sig markant från dagens!
Läs Lages spalt Från den gamla goda tiden 1868

Varvets träarbetare håller gamla traditioner vid liv

I Nr 2 av Varvet Runt från 1975 redaktionen hälsade på hos varvets träarbetare. Idag finns det inga fartyg med trädäck förutom Gladan och FalI Nr 2 av Varvet Runt från 1975 hälsade redaktionen på hos varvets träarbetare. Idag finns det inga fartyg med trädäck förutom Gladan och Falken. De sista träminsveparna har fallit för åldersstrecket och lämnat sin tjänst i Marinen. I minjaktfartygen finns fortfarande en hel del träinredning av magnetikskäl, men med ökande brandkrav, minskas även träinredningar vid uppgraderingar och ombyggnader. Generationers erfarenhet finns fortfarande kvar fast allt mer i en alltmer tynande skara.

Läs Varvets träarbetare håller gamla traditioner vid liv

Kustbevakningsfartyg KBV 201 under byggnation 1999

I januari 1999 tog Karlskronavarvet en beställning att bygga två kustbevaknings fartyg KBV201 och KBV 202.
Det första fartyget ska levereras i november 2000. I mars 2000 ska fartyget sektioner sättas samman i mellanhallen för att sedan lyftas ut fullt färdigutrustad i september 2000
läs  KBV 201

Malaysiabåtarna döps 1978

Lördagen den 11 november 1978 var det fest på varvet när de fyra robotbestyckade patrullbåtarna till Malaysia skulle döpas. Aldrig har så många döps vid ett enda tillfälle. Båtarna som döptes med heligt vatten fick namnen Handalan, Perkasa, Gempita, och Pendekar. Detta var den första stora exportordern som Karlskronavarvet tecknade baserad de 12 svenska torpedbåtarna av Spica-typ som  varvet  tidigare byggt.
Läs mer  Malaysia båtar döps 1978

Kustubåten U3 blir attraktion i Malmö

I Nr 4 av Varvet Runt från 1969 kunde vi läsa om att Kustubåten U3 invigdes som musei-ubåt i Malmö Kust ubåtarna U1 – U9 byggdes mellan 1941 och 1944. På Örlogsvarvet i Karlskrona byggdes (U2, U3, U8, U9) och Kockums i Malmö byggdes (U1, U4, U5, U6, U7).
De var de första svenska ubåtar med helsvetsat tryckskrov som är en helsvensk konstruktion och dieselelektrisk drift.
Läs Karlskronabyggd U-båt attraktion i Malmö

Nya plastverkstaden klar 1970

I Nr 1 av Varvet Runt från 1970 kan man läsa om att plastproduktionen flyttar från de gamla otidsenliga lokalerna i gamla båtverkstaden, minsveparskulet och gamla oljefabriken till en ny och för den tiden modern verkstad med stora golvytor och välventilerade arbetsutrymmen. Visserligen långt ifrån de miljökrav som man idag ställer, men ofantlig förbättring jämfört med det som rådde gamla lokalerna.

Läs Nya plastverkstaden klar 1970

Stora bordhyveln i maskinverkstaden 1957

I Nr 1 av Varvet Runt från 1957 besöker man maskinarbetaren Hugo Håkansson vid den stora bordhyveln som nu ska bytas ut mot en hyvel av modernare konstruktion. Hugo som varit anställd på varvet sedan 1917, har arbetat vid bordhyveln i mer än 30 år.
Läs Stora bordhyveln i maskinverkstaden 1957

 Varför är det så få kvinnor på varvet?

I Nr 4 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa att Karlskrona varvet hade 1246 anställda i verkstäderna, men endast 5 av dessa var kvinnor. På kontoren var naturligtvis andelen större.

Anledningen var naturligtvis att arbetet ofta var tungt och smutsigt, men även traditionen spelar naturligtvis även en viktig roll. Varvsbranschen har alltid varit konservativ!
Idag ser det annorlunda ut och det är betydligt större andel kvinnor i verkstäderna. En stor orsak är naturligtvis att många smutsiga och arbetsmoment har mekaniserats.
Det är en väsensskild syn att gå in i dagens ljusa och rena skrovhallar jämfört hur det var för 43 år sedan.
Inte konstigt att även kvinnor söker sig dit.

Läs Varför är det så få kvinnor på varvet

En julmiddag för 350 år sedan (1966)

I Varvet Runt från 1966 kunde vi läsa om hur en julmiddag kunde se ut för 300 år sedan.

Det är nu mer än 350 år sedan och vi kan konstatera att mycket har ändrats även de senaste 50 åren.

Lax som var en lyxrätt i mitten 1960-tal är nu åter vanlig och inte direkt någon lyxrätt sedan man började med laxodling.

Läs Julmiddag för 350 år sedan

Sjösättning av Ubåten Sjöhästen 1968

Den 6 augusti 1968 var den femte och sista ubåten i Sjöormenklassen klar för namngivning och sjösättning.

Det blev endast namngivning och  ubåten fick stå kvar på stapeln till det 19 augusti då hon äntligen sjösattes.

Detta berodde på ett långvarigt sommarhögtryck med 3 dm lågvatten som följd och det var första gången i varvets historia som en namngivning gjordes utan direkt efterföljande sjösättning.

Läs Sjösättning av Ubåten Sjöhästen 1968

Sjösättning av Ubåten Sjöbjörnen

1968 sjösattes två ubåtar i Sjöormenklasssen vid Karlskronavarvet. Den första som sjösattes den 9 januari var Sjöbjörnen.

Läs  Sjösättning av Ubåten sjöbjörnen

Kyl- och frysrum i komposit 1968

I slutet av 1960-talet gjordes stora ansträngningar att belägga kompositverkstaden med andra produkter än fritidsbåtar En sådan produkt var kyl- och frysrum i komposit.

Läs Kyl- och frysrum i komposit

Rond på varvets Elektroverkstäder 1956

Elektro och tele började installeras på örlogsfartygen i slutet av 1890-talet.

Det var först 1914 som varvet anslöts till Karlskronas eldistributionsnät med ett effektuttag av 150 kW.

Radarn kom under andra världskriget och behovet av Elektroverkstäder ökade.

I Varvet Runt nr 3 från 1956 görs en rond på Elektroverkstäderna

Läs Rond på varvets Elektroverkstäder 1956

Minfartyget Älvsborg levererat 1971

Den 6 april 1971 överlämnandes minfartyget Älvsborg till Svenska Marinen under sedvanlig pompa och KkrVs flagga halades och ersattes med Chefen för Marinens befälstecken som då gick i topp.

Huvuduppgiften vid krig och neutralitet var att var att snabbt ta ombord och lägga minor, men Älvsborg fick också redan från början uppdraget att vara depåfartyg för u-båtar

Läs minfartyget Älvsborg levererad 1971

Bogserbåten Hermes levererad

I Nr 2 av Varvet Runt från 1957 kunde vi läsa att befälstecknen hissades  på Hermes den 14 januari 1957 och därmed var bogserbåten  levererad.

Läs Bogserbåten Hermes levererad

Belos Veteran 1967

I Varvet Runt Nr 4 från 1967 kunde man läsa om när den 82 gamla Belos som byggdes redan 1885 togs ur drift.

Belos hade då varit i Marinens ägo i mer än 20 år och 1967 kom hon till Karlskronavarvet för upphuggning.

Läs Belos Veteran 1967

M/T Petrotank på leveransprovtur 1969

Nr 3 av Varvet runt från 1969 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet fått uppdraget att färdigställa tankfartyget ”Petrotank” efter konkursen av Karlsros Varv i Norrköping Måndagen den 16 juni 1969 kastade M/T Petrotank loss från Drottninghallskajen för sin leveransprovtur.

Läs Petrotank

Marina monster

I Nr 3 av Varvet runt från 1969 fanns en artikel om Marina monster som kunde ses på Nevas vatten i Sankt Petersburg år 1900.

De var en helt ny typ av krigsfartyg som var helt runda och kallades Popoffkor efter sin uppfinnare amiral Popoff.

En annan märklig skapelse, ett fartyg på hjul, sjösattes 1896 och gick provtur över Engelska kanalen med en fart av 22 knop. Inga av dessa konstruktioner  slog igenom och man fortsatte att bygga traditionella fartyg.

Läs Marina monster

Efter sommar följer höst

För att träffas för att stärka samhörighetskänslan och kamratskapet for avdelningarna ofta ut på fisketurer med mat och medhavd rekvisita.

I Varvet Runt från 1963 kan vi läsa om när en verktygsverkstaden hade en sådan här fisketur.

Läs  Efter sommar följer höst 

Norrköpingstankern “ Peking” färdigställs på KkrV

I Nr 3 av Varvet runt från 1969 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet fått uppdraget att färdigställa tankfartyget ”Petrotank” efter konkursen av Karlsros Varv i Norrköping. Skrovet som var delvis färdigt och godkänt av klassningssällskapet Det Norske Veritas bogserades till Karlskrona för färdigställande.

Läs Norrköpingstankern Peking färdigställs på KkrV

Utrustningspirens 1:a etapp färdig

I Nr 2 av Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa om att Utrustningspirens första etapp var färdig.

Utefter den 104 m långa  och 14 m breda piren gjordes muddringsarbete och vattendjupet ökades till 7,5 m .

Efter en ytterligare  planerad utbyggnad ska piren få en sammanlagd längd av 230

Läs Utrustningspirens etapp 1

Historisk sjösättning 1964

I Varvet Runt från 1964 kunde vi läsa om en historisk sjösättning. Det var sjösättningen av det första lite större civila fartyget, paragraftankern Sten Ragne under 500 brt och med 1040 ton dw.

Det var första gången sedan 1954 då bogserbåtarna Tom och Tim byggdes , som Karlskronavarvet levererade något civilt fartyg.

Läs om Historisk kölsträckning

Tackelkammaren försvinner, men riggarna  blir kvar

I nr 2 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa om att tackelkammaren läggs ner.

Tackelkammaren som  uppfördes 1883 låg nere vid ekipagehamnen hitom skeppsbron och var en av de verkstäder som låg längst bort på varvet och inne på örlogsbasens område.

Läs Tackelverkstaden försvinner, men riggarna blir kvar 1975

Badstugan på Söderstierna

I Varvet Runt från 1968 får vi bakgrunden till en av de äldsta byggnaderna på varvsområdet nämligen Badstugan eller Ryska kyrkan, Finska kyrkan, eller Kokskyrkan som den också brukar kallas i folkmun.

Varifrån dessa namn har kommit vet man inte riktigt. Då är namnet ”Badstugan” mera begripligt då man uppförde en tegelbyggnad för tjärbehandling av tågvirke. Den brandfarliga verksamheten skulle förläggas på säkert avstånd från övriga byggnader.

På 1700-talet övergick man från att tjära garnet istället för den färdiga trossen och Badstugan förlorade därmed sin primära uppgift.

Läs om Badstugan på Söderstierna

Rond på Varvet 1957 – Torped – och Minverkstäderna

I Varvet Runt från 1957 presenterades Torped- och Minverkstäderna. Torpeder och minor spelade en viktig roll innan Torpedbåtarna av Spica-klass ombestyckades till robotbåtar i början av 1980-talet och torpedverkstaden avvecklades på Karlskronavarvet.

Torpedverkstan som låg intill fängelsemuren är sedan länge riven för att ge plats åt kompositverkstans montagehall.

Läs om Rond på varvet 1957 – Torped och Minverkstäderna 

Till flydda tider återgår ~ ~ ~

1951 lämnade dåvarande verkstadsdirektören G Holmberg varvet efter mer än 50 år sedan han satte sin fot på Karlskrona Örlogsvarv för första gången.

I Varvet Runt från 1956 berättar han sin historia på varvet som inleddes 1912.

I berättelsen får vi beskrivet hur varvet såg ut på den tiden, då exempelvis Linjeskeppet Stockholm kunde ses vid kölhalningsbron.

Läs Till flydda tider

Sven Ramströms antennanpassare SRM 101 A

Antennteknik är för de flesta vanliga mekanikingenjörer ett stort mörker och att konstruera en antennanpassare som kan arbeta mot olika frekvenser hos sändareantennen en omöjlig uppgift.

Att antennanpassaren dessutom ska tåla de påfrestningar som krävs för örlogsfartyg med stora krav på chocktålighet och vibrationer är ingen lätt uppgift, men en av Elverkstans entusiastiska ingenjörer tog sig an uppgiften i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.

I Varvet Runt från 1974 presenterar uppfinnaren själv, Sven Ramström antennpassaren, som till slut blev en succé och har använts i båda Svenska och Engelska Marinen.

Sven lämnade så småningom Karlskronavarvet för att ägna sig åt antennanpassningstekniken i egen regi.

Läs om Sven Ramströms antennanpassare

Televerkstäderna 1965

Elektronisk utrustning har under senare år blivit alltmer dominerande i militära fartyg.

Utrustningarna har både blivit mycket avancerad och fått mycket mindre dimensioner sedan början av 1960-talet, vilket kan ses i artikeln som presenteras.

I Nr 3 av Varvet Runt från 1965 presenterades de dåvarande televerkstäderna vid Karlskronavarvet.

Läs om  Televerkstäderna 1965

Utrustningsverkstäderna 1957

I Nr 3 av Varvet Runt från 1957 presenterades Utrustningsverkstäderna då man gjorde en rond på varvet. På den tiden fanns ett 60-tal yrken på de olika verkstadsavdelningarna inom Marinverkstäderna.

Läs om Utrustningsverkstäderna 1957

Polhemsdockans modernisering 1959

I Nr 4 av Varvet runt från 1959 kunde man läsa om den modernisering av Polhemsdockan som då var klar. I och med den modernisering som då avslutades fick dockan de dimensioner som dockan har idag.

Läs om Polhemsdockan 1959

Att nita…

Artikeln Att Nita kunde läsas i Nr 4 av KV -nytt årgång 1974.

När stålet i mitten av 1800-talet blev det nya materialet som ersatte trämaterialet i de stora skeppen och började en ny epok i skeppsbyggeriet.

Nitning av plåtar blev den gängse metoden inom all skeppsbyggeri både civil och militärt innan modern svetsteknik var fullt utvecklad och accepterad.

Äldre skeppsbyggare, som konstruerade tankfartyg i början av 60-talet, kommer säkert ihåg att det så kallade ”skärstråket” (anslutning av bordläggningen till styrkedäck) skulle vara nitat då klassningssällskapen ännu inte till fullo accepterade svetsning i dessa högt belastade förband.

På den tiden krävde man att dessa skulle vara nitade för att undvika spricktillväxt, liknade den som ledde till förlisning av många ”Libertyskepp” då svets- och materialkunnande hade brister.

Läs  Att nita

Vällingklockor och tidkontroll

I Nr 3 av Varvet Runt från 1963 kunde vi läsa om varvets två vällingklockor som funnits på varvet runt 250 år.

Den äldsta bevarande finns över 17:s Port. Den andra klockan hänger i tornet för den optiska telegrafen i Gröna Gången. Förutom angivning av arbetstiden var klockorna avsedda för alarmering vid eldsvådor.

Läs Vällingklockor och tidkontroll

Optisk telegraf modell 1790

I Nr 3 av Varvet Runt från 1958 presenterades den optiska telegrafen som byggdes på Utklippan och som var en fransk uppfinning från 1790-talet. Örlogsvarvets optiska telegraftorn, som var placerat på byggnaden väster om Modellsalen, tillkom 1809. Avsikten var naturligtvis att förvarna om fientliga örlogseskadrar som närmade sig örlogsbasen i ofred.

Läs om Optisk telegraf modell 1790

Produktionstekniska avdelningen 1963

En rationell tillverkning i en alltmer hårdnande konkurens kräver att arbetet bereds ordentligt. Detta är ingenting nytt och kräver en dialog med berörda konstruktions- och produktionsavdelningar. För att få största möjliga effekt hålls detta arbete ihop av en produktionsteknisk avdelning med gedigen erfarenhet, men som också är beredd på nytänkande för att få en så rationell tillverkning som möjligt. Läs om Produktionstekniska avdelningen 1963

Brännhus och materialgård 1972

För att möta dåtidens krav på rationalisering av plåt- och svetsarbeten anlades 1972  en ny hall för plåtbränning med dimensioner 50x 30 m i direkt anslutning till Hall 4 och Skrovhallen. Läs om det nya brännhuset som togs i drift 1972. Brännhus-materialgård 1972

Nya ytbehandlingsverkstaden 1958

I Nr 1 av Varvet Runt från 1958 presenterades den då nybyggda ytbehandlings verkstaden. Så gott som all ytbehandling av viktigare objekt för marinens räkning hade tidigare varit tvunget att beställas hos privata verkstäder, men kunde nu utföras i sin helhet vid varvet i Karlskrona. Ytbehandlingsverkstaden tillkom 1955/56 och den gamla galvaniseringsverkstaden kunde då rivas. Läs om Nya ytbehandlingsverkstaden

Aluminiumverkstaden på Karlskronavarvet 1965

Då Karlskronavarvet 1963 fick stor order på att leverera brosektioner till Krigsbro 4, som byggdes i aluminium med höga krav steg man in i en ny bransch där man nästan helt saknade erfarenheter. Då en stor grad av renhet krävdes för aluminium produktionen måste en helt ny verkstad och erfarenheter kring avancerad aluminiumproduktion byggas upp på kort tid. Läs om Aluminumverkstaden 1965

Till antipoden med Almirante Latorre

År 1971 såldes Kryssaren Göta Lejon till Chile och döptes om till Almirante Latorre  och där fartyget tjänstgjorde fram till 1984, innan hon i augusti 1985 slutligen såldes  för skrotning i Taiwan. Arne Lindström och 6 ytterligare varvsanställda följde med på överfarten till Chile 1972 efter att alla provturer på hemmavattnen var avklarade. Antipoden till Karlskrona ligger mitt i Stilla Havet nära datum gränsen öster om Nya Zeeland, men rubriken ger ändå en god vink om ur långt det är till Chile. Läs Arne Lindströms skildring Till antipoden med Almirante Latorre

Med Viggen mot Haparanda 1967 (del 3)

Vi följer Sven Lager på den tredje seglingsetappen mot Haparanda som startar vid ön Trysunda söder om Örnsköldsvik. Läs om Sven Lagers skildring av den sista etappen Med Viggen till Haparanda del 3

Med Viggen mot Haparanda 1967 (del 2)

Sven Lager företog 1967 en segling i marknadsföringssyfte från Karlskrona till Haparanda. Seglingen startade den 3 juni i Karlskrona med Viggen Nr 13 och skulle avslutas 10 juli i Haparanda om Gud och vädret ville. I del 2 av hans skildring avseglar man från Gävle rean 17 juni vidare mot norr, lite kylslaget , något som vi alla som hade svårt att svårt att invänta den ordinarie semesterperioden också lärde. Försomrarna längs Ostkusten karaktäriseras ofta av NO-vindar och motvind om man ska norröver, dvs. kryss , medan senare på sommaren (åtminstone i Södra Kalmar Sund ) står oftast vindriktningen SV. Vi som hade svårt att invänta segelsemestern till ordinarie semesterperiod fick ofta kryss i bägge riktningarna. Läs om Sven Lagers andra skildring som börjar i Gävle den 17 juni. Med Viggen till Haparanda del -2 

Med Viggen till Haparanda 1967(del 1)

Sommaren 1967 företog Sven Lager en ny segling mellan Karlskrona och Haparanda för att göra Viggen mera känd i Luleå-området. Skildringen av seglingen är skriven i tre delar. I den första delen kommer Viggen till Gävle. Läs Med Viggen till Haparanda del 1

Med Karlskrona-Viggen genom Göta Kanal 1966

Sven Lager, som själv var själv mycket seglingsintresserad, arbetade då på Karlskronavarvets Marknadsavdelningen med försäljning av Karlskrona-Viggen . Under somrarna 1966 och 1967 gjorde han semesterseglingar med Karlskrona-Viggen i marknadsföringssyfte. Dessa seglingar som nu VHFK kommer att följa har tecknats ner som små trevliga kåserier. Den första seglingen 1966 gick från Karlskrona och Ostkusten upp till Mem och därefter genom Göta Kanal för att avslutas i Karlskrona. Läs kåseriet Med Karlskronaviggen genom Göta Kanal 1966

Med Karlskrona-Viggen i Hamburg och Helsingfors 1967

1967 gjorde Karlskronavarvet stora marknadsansträngningar och visade upp den på båtmässorna både i Hamburg och Helsingfors. Den verkade skapa stort intresse och utställningsbåten i Helsingfors var redan såld då mässan öppnade. Läs Med Karlskrona-Viggen i Hamburg och Helsingfors

Från ritkontoren

I varvet runt från 1956 kunde vi läsa om när Harald Lange var konstruktionschef vid Marinverkstäderna i Karlskrona. Harald var en framsynt man som insåg vikten av ett nära samarbete mellan varvets olika discipliner inte minst inom konstruktionskontoret, där många komplexa konstruktionselement ska vävas samman i ett Örlogsfartyg. Flera av oss äldre skeppsbyggare från Chalmers minns Harald Lange som professor då han undervisade i Skeppsmaskinteknik. Harald Lange satt även med i antagningsnämnden till  Mariningenjörsutbildningen i början av 1970-talet, som några äldre mariningenjör säkert också kommer ihåg. Läs artikeln Från ritkontoren 1956

Lärlingsskolan 1963

I Varvet Runt från 1963 kunde vi läsa om hur lärlingsutbildning gick till på den tiden. Även idag finns det lärlingsprogram på Saab-Kockums. 10 st gick i lärlingsprogrammet 2015 och 12 st i lärlingsprogrammet för 2016. Läs mer om Lärlingsskolan 1963

Verkstadsbyggnaden pensioneras 1975 efter 100-år.

Efter att ha vari i bruk i 100 år togs den gamla verkstadsbyggnaden ur drift 1975. Läs om verkstadsbyggnadens historia .Verkstadens 100-åriga historia

Varvsveteran med 52 års anställning berättar 1975

Att idag vara anställd på ett företag i mer än 50 år är nog idag nästan omöjligt. När Gösta Necander lämnade Karlskronavarvet 1975 hade han varit anställd i 52 år! Läs berättelsen från Varvet Runt 1975 då Gösta lämnade varvet och gick i pension . Varvsveteran med 52 års anställning berättar 1975

Andre’ns dykbåt 1974

I början av 1970-talet arbetade Verkmästare Arne Andre’n med iden med att skapa en dykbåt utrustad med torpeder. Arne Andre’n gick så långt att han byggde en skalenlig modell som han demonstrerade i badhuset. Någon produktion blev det aldrig  och modellen stod flera år i Fartygskonstruktions förrådsrum innan den slutligen skänktes till Marinmuseet. I varvet Runt från 1974 kan vi läsa om uppfinningen. Läs om Andre’ns dykbåt

Kontrollavdelningen 1971

I Varvet Runt från 1971 beskrevs den dåvarande kontrollavdelningen. På den tiden bestod avdelningen av ca 30 man. Idag är kontrollavdelningen betydligt mindre än den var 1971, då mycket av kontrollarbetet har överförts till egenkontroll. Man måste betänka att antalet anställda vid varvet på den tiden var mer än 3 gånger så många som idag. Läs om Kontrollavdelningen 1971

Hålkortsavdelningen 1963

Det var med hålkorten som den modern datalagringen började. Från början var hålkorten inte avsedda för att lagra programsatser på, för det fanns inga datorer som kunde programmeras. Kortens ursprungliga användning var att lagra värden. På Karlskronavarvet startade hålkortsavdelningen efter bolagsbildningen och hade varit i drift ca ett och ett halvt år då avdelningen presenterades i Nr 2 av Varvet Runt från 1963. Läs om Hålkortsavdelningen 1963

Första sjösättningen i den nya skrovhallen

Den 16 november 1972 sjösattes den första torpedbåten Norrköping, som ingick i Spica II klassen. Norrköping blev den första att sjösättas från inomhusbädden den nya skrovhallen. Ett annat fartyg med samma namn var Fregatten Norrköping som blev det sista fartyget som sjösattes från varvets första inomhusbädd i Vasaskjulet 1858. Den nya inomhusbädden är den fjärde inomhusbädden i varvets historia Läs om första sjösättningen i skrovhallen.Första sjösättningen i den nya skrovhallen

Johan Törnström

I Varvet Runt från 1958 beskrevs den store bildhuggaren Johan Törnströms liv. Flera av hans galjonsbilder finns bevarade på Marinmuseum på Stumholmen i Karlskrona, varav kan nämnas Dristigheten, Äran, Fäderneslandet, Försiktigheten. 1781 utnämndes af Chapman till varvschef för Karlskrona örlogsvarv och ungefär samtidigt med honom anlände Törnström för att bli amiralitetsbildhuggare vid varvet. Törnström var verksam som amiralitetsbildhuggare fram till 1825 innan han avled 1828. Läs Johan Törnström

Driftvärnet vid Varvet 25 år 1969

Driftvärnet var i Sverige mellan åren 1944 och 2005 den del av Hemvärnet, som hade till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar. Vid försvarsbeslutet 2004 avvecklas Driftvärnet. I Varvet Runt från 1969 kan vi läsa om när Driftvärnet  firade 25 år. Läs om Driftvärnet vid Varvet 25 år

Rond på varvets kraftcentral 1961

I Varvet Runt från 1961 fick vi följa med på en Varvsrond till Kraftcentralen. De flesta som arbetat 40 år eller mer på Varvet har nog aldrig satt sin fot i Kraftcentralen. Läs Rond på varvets kraftcentral 1961

Plåtverkstäderna 1958

I Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa om hur plåtverkstäderna såg ut före bolagsbildningen 1961. 1963 byggdes den nya skrovhallen. Detta kommer VHFK att återkomma till. Idag moderniserar SAAB stålverkstäderna till att bli en toppmodern stålanläggning för produktionen av Sveriges nya U-båt A26. Läs om Plåtverkstäderna 1958

Den gamla torpedverkstaden

Torpedverkstan invigdes 1910 och var i drift 1976 då reportaget i Varvet Runt skrevs. Då tillverkades inga torpeder eller torpedtuber utan det var underhåll av torpedtuber som gav beläggning i torpedverkstan. Torpedverkstan som låg intill fängelsemuren är sedan länge riven för att ge plats åt kompositverkstans montagehall. Läs om  Den gamla torpedverkstaden

Artilleriverkstäderna 1956

Örlogsvarvet i Karlskrona som var militärt fram till bolagsbildningen 1961, leddes av en kommendör som hade 5 departement under sig: Artilleridepartementet, Torpeddepartementet, Ekipagedepartementet, Mindepartementet och Ingenjörsdepartementet. I Varvet Runt Nr 2 från 1956 presenteras Artilleriverkstäderna. Läs om  Artilleriverkstäderna 1956

Svenska Marinens nya motortorpedbåt 1964

1964 tecknades kontrakt på 6 st snabbgående motortorpedbåtar. De blev de första Svenska motortorpedbåtarna som fick gasturbindrift. Fartygen konstruerades på Götaverken. Ordern delades lika med Karlskronavarvet. Det första fartyget i serien gavs namnet Spica. I dag ägs Spica av Stiftelsen ” T121 Spica – ett levande museifartyg” och har sedan 2009 genom Föreningen Spica T121 vänner satts i körbart skick. T121 Spica ligger sommartid vid Vasamuseet och visas för allmänheten. Läs om Svenska Marinens nya motortorpedbåt

Svenska Motortorpedbåtar

I Varvet Runt årgång 1965 presenterades en artikel Svenska Motortorpedbåtar skriven av marindirektör Curt Borgenstam. Torpedbåtsserien om 6 fartyg kallades Spica I. Ordern delades lika mellan Götaverken och Karlskronavarvet, som vardera byggde 3 av fartygen. Götaverken gjorde skrovkonstruktionen. Beräknings filosofin vidareutvecklades för Spica II av Kockums i Malmö och blev stommen i den guideline som togs fram på Karlskronavarvet för dimensioneringen av fartygsserierna Kustkorvett typ Stockholm och senare också Kustkorvetterna typ Göteborg. Läs  Svenska Motortorpedbåtar

Arbetsstudier på varvet 1772

Rationalisering är ingenting nytt, utan tvärtom en mycket gammal företeelse. Rationalisering går ju i stort sett ut på att på ett förnuftigt sätt förbättra arbetsförhållanden etc. Mera systematisk form fick rationaliseringen först i samband med industrialismens genombrott. Att arbetsstudier gjordes redan i slutet av 1700-talet kunde vi läsa om i Varvet Runt 1968. Läs Arbetsstudier 1772

Jagaren Karlskrona utrangeras 1975

I Nr 1 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa om när om när Jagaren HMS Karlskrona efter 35 år i drift för sista gången lämnade Karlskrona för bogsering till Lindholmens Varv i Göteborg för upphuggning. Läs om Jagaren Karlskrona utrangeras 1975

Brandförsvaret i Karlskrona – kort historik

I Varvet Runt från 1970 kunde vi läsa om hur brandförsvaret i Karlskrona varit organiserat sedan staden grundades. Örlogsbasen hade en egen brandkår. Det var först 1911 som staden fick verklig yrkeskår under befäl av en heltidsanställd brandchef och den första brandbilen anskaffades. Läs Brandförsvaret i Karlskrona

Varvsminne från maskinverkstaden någon gång på 1930-talet

I Varvet Runt från 1968 kunde vi läsa om när förman Brogren rensade vasken i förmanskammaren som hade satt igen. Resultatet blev nog inte riktigt det han tänkte! Artikeln har skickats in av en gammal varvspensionär som var med på den tiden. Läs artikeln Varvsminnen från 1930

Klaga på ackord

I varvet Runt från 1956 kunde vi läsa om några klagomål på ackorden för tungt arbete som utfördes på beting vid varvet av såväl yrkeshantverkare som båtsmän. Här kan vi läsa om klagomål på ackordet för nagelborrning från 1799 samt klagomål från repslagarna från 1830. På den tiden skickades skrivelserna med klagomålen till Kunglig Maj:t. Läs  Klaga på acckord

Göta Lejon säljs till Chile 1971 och döps om till Almirante Latorre

HMS Göta Lejon var namnet på en kryssare i svenska flottan. Fartyget var det andra av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av Göta Lejon och systerfartyget HMS Tre Kronor. Göta Lejon sjösattes den 17 november 1945 och döptes av kronprins Gustav Adolf. År 1971 såldes fartyget till Chile, döptes om till Almirante Latorre och tjänstgjorde fram till 1984 Läs Göta Lejon säljs till Chile 1971

Sveriges sista proviantbod

Nere vid Stumholmsbron låg mellan 1930-1978 Proviantboden, där anställda i Försvaret och på Karlskronavarvet kunde handla kött och bröd med hög kvalitet till mycket reducerade priser. Man hade också en mängd konserver som passade utmärkt för dem som tillbringade semestern i en segelbåt. Vi kommer ihåg Pytt i Panna, leverpastej mm, i militärgröna konservburkar. 1978 tog det tyvärr slut och Proviantboden lades ner. Läs om Proviantboden

Nya anläggningar

I Varvet Runt från 1962 kunde vi läsa om de nya produktionsanläggningarna som då höll på att byggas. Idag 54 år senare är det åter full fart med att bygga nya moderna produktions anläggningar sedan Saab tog över verksamheten. Läs om varvets modernisering efter bildandet av Karlskronavarvet AB. Nya anläggningar

Från Stångminbåten N:o 1 till Spica

I varvet runt från 1976 kunde vi läsa att Karlskronavarvet levererat den sista de 12 torpedbåtarna, HMS Ystad. I samband med detta redovisades en art artikel om torpedbåten historia skriven stabsredaktören Karl- Erik Westerlund. Föregångarna till Spica klassen , Spica I och Spica II, som båda konstruerades i Sverige var Plejad klassen T102 -T112. Dessa byggdes av Lürsen i Tyskland mellan 1954-1958. Läs om torpedbåtsutvecklingen Från Stångminbåten Nr 1 till Spica

Anders Ivar Andersson in memoriam

Den 1 juli 1961 ombildas Marinverkstäderna i Karlskrona till ett statligt aktiebolag med namnet Karlskronavarvet AB. I samband med detta pensioneras överingenjören Anders Ivar Andersson. Anders  Ivar  var verksam på Varvet i 44 år innan han gick i pension 1961. Då Anders Ivar gick ur tiden 1976 skrev f.d VD vid Marinverkstäderna Johan Schreil artikeln om Anders Ivar in memoriam . Johan Schreil var VD för Marinverkstäderna mellan 1948-1961. Johan återkom till Karlskrona efter bl.a. varit VD vid Uddevallavarvet under åren 1964-1975 och som direktör för Statsföretag AB mellan år 1975 och 1977. VHFK har nyligen hyllat Johan Schreil på sin 100-årsdag (2016-10-30) och han är ”still going strong” Läs om Anders Ivar från Nr 3 av Varvet runt 1976 Anders-Ivar-Andersson-in-memoriam

Historien om en brandstodskassa i Karlskrona från 1760

I Varvet Runt Nr 4 från 1957 kan vi läsa om en sorglig historia kring en brandstodskassa, som bildades 1760, men som efter den stora stadsbranden 1790 som beräknades kostat 776 000 Riksdaler var tom! En oerhörd summa pengar på den tiden! När försäkringspengar skulle betalas ut stod det klart att hela brandstodskassan på 200 000 Riksdaler var belånad och kassa kistan var tom! Många Karlskronabor blev efter branden helt blottställda och utfattiga då inga försäkringspengar kunde betalas ut. Läs om historien-om-en-brandstodkassa-i-karlskrona

Ekonomifunktionen 1973

I Varvet Runt Nr 1 presenterades delar av Ekonomifunktionen från 1973. För många läsare finns här ett stort antal kända ansikten. Läs om  Ekonomifunktionen-1973

Oscarsdockan förstoras 1977

 1977 behövde dockporten till Oscarsdockan breddas för att kunna ta emot de nya och större isbrytarna. Den gamla dockporten var dessutom i dåligt skick. Bolagsstyrelsen beslöt då också att förlänga dockan med 15 m genom att flytta porten ut mot havet . Läs om Oscarsdockan förstoras 197

Den nya utrustningskranen, Portalkran 14 från 1960

Eller franska kranen, som den också kallades, är en portabel kran som löper på ett spår med en bredd av 10,5 meter och 360 meters längd. Portalkranen togs i bruk 1960 och var i drift fram till 1996 så den gjorde några av sina sista tunga lyft då akterporten till Baltic Bright lossades. Kranen har en maxhöjd av 78 meter med en vikt av 670 ton. Kranen är numera en del av världsarvet och är därmed skyddad för eftervärlden. Läs mer om  portalkran-14

Branden i varvets näst äldsta byggnad 1969

I Varvet Runt Nr 4 från 1969 kunde vi läsa om att varvet haft 2 stora bränder på 70 dagar. Den 30 oktober 1969 brann varvets näst äldsta byggnad, den gamla kranboden från 1730 ner till grunden. Brandorsaken var troligen rökning i kombination med den mycket kraftiga vinden som då rådde med 16-20 m/sek i vindbyarna. Branden-i-kranboden-30-oktober-1969

Saxkranen från 1874 skrotas 1958

I Varvet runt från 1973 kunde vi läsa en artikel om varvets äldsta kranar. Här beskrev man att 1874 var den gamla mastkranen som byggdes 1803-1806 och som drevs med handkraft redan var omodern då de seglande skeppens tid var förbi.  Man köpte då  en saxkran i järn från England som kunde lyfta 50 ton. 1958 hann tiden även i fatt denna kran som då fälldes för en ny med 100 tons lyftkapacitet. Läs Saxkranen från 1874 skrotas

Varvets äldsta kranar

I Varvet runt från 1973 kunde vi läsa en artikel om varvets äldsta kranar. Den äldsta ritningen är från 1710. Den nu befintliga gamla mastkranen som uppfördes mellan 1803-1806 drevs med handkraft då ångan ännu inte införts. Läs om Varvets äldsta kranar

Tillverkningsfunktionen på Karlskronavarvet 1971

VHFK fortsätter tillbakablickarna på olika funktioner på Karlskronavarvet I Varvet Runt från 1971 kunde man läsa om T-funktionen som den tillverkande delen då kallades. Här kan vi läsa om Plåt och Svetsavdelning (Ts) med Birger Olsson som chef, Filareavdelningen (Tf) med Nils Nettervall som chef och Utrustningsverkstäderna (Tu) med Kurt Astbo som chef. Läs mer om T-funktionen

Gamla Västerudden

I Varvet runt Nr 1 årgång 1966 finns en artikel ” Pillemausare och Patricier ” skriven av Karlskronasonen Sven Öjvind Swan, som var bror till de nyligen de i år bortgångna bröderna , folklivsforskaren och Lundaprofilen Jan-Öivind Swahn och den kände naturfotografen i Karlskrona Björn-Eyvind Swahn. Läs artikeln från 1966 om  Gamla Västerudden   

Inköpsfunktionen vid Karlskronavarvet 1972

I varvet runt 1972 presenterades inköpsfunktionen. De flesta har idag lämnat varvet, men det finns några som 44 år senare arbetar kvar på varvet. Läs om  inköpsfunktionen-1972

Med Mäster Werin….

1960 kunde man i av dagens tidningar läsa om en vanlig arbetsdag på repslagarbanan 1848. I artikeln  från Varvet Runt 1973 får vi följa Mäster Werin den tidiga del av dagen innan arbetet tar vid. Att tiderna har förändrats till det bättre jämfört med 1848 kommer Ni nog att upptäcka. Med Mäster Werin

Konstruktionsfunktionen vid Karlskronavarvet 1972

1972 bestod konstruktionsfunktionen av 87 anställda, som fördelades på 6 avdelningar. Maskinavdelningen, Elkonstruktionsavdelningen, Beräkningsavdelningen, Fartygsavdelningen, Dokumentationsavdelningen och Projektavdelningen. I Varvet  runt 1972 presenterades den dåvarande konstruktionsfunktionen. konstruktionsfunktionen-1972

Dramatiska Teaterns nya vridscen, ett udda jobb för Varvet i Karlskrona.

I slutet av 1950-talet drabbades varvet hårt av de minskande försvarsanslagen och man gjorde allt för att skaffa ersättningsjobb hos Lotsverket och Tullverket, vilket tidigare beskrivits för dessa byggen. Ett lite mera udda jobb  var framtagandet av Dramatisk Teaterns nya vridscen. I Varvet runt från 1960 kan Ni läsa om detta lite udda uppdrag för Marin Verkstäderna Karlskrona. dramatiska-teaterns-nya-vridscen

Överingenjör Anders Ivar Andersson ser tillbaka på sina 44 år på varvet

Den 1 juli 1961ombildas Marinverkstäderna i Karlskrona till ett statligt aktiebolag med namnet Karlskronavarvet AB. I samband med detta pensioneras överingenjören Anders Ivar Andersson. I Varvet Runt Nr 2 1961 berättar han om sina minnen från de 44 år han var anställd på varvet.  Överingenjör Anders Ivar Andersson ser tillbaka på sina 44 år på varvet

Standard Flex 300

I KV-nytt Nr 13 från 1986 kunde vi läsa om att Aalborgs Vaerft tecknat kontrakt med Karlskronavarvet om tekniköverföring av GRP-sandwichtekniken som utvecklats vid varvet i nära samarbete med FMV och KTH. Kontraktet innebar också konstruktion och produktion av första fartyget i en serie av 7 st. Läs mer om artkiken i KV-nytt om Standard Flex 300

Marinverkstäderna mellan 1945-1961

Den 1 juli 1945 bildades Marinverkstäderna. Varvet var då organiserat i olika departement: Ingenjör-, Torped- och Min, Artilleri, Ekipage- och Byggnadsdepartement och leddes av en varvschef. I Nr 2 av Varvet Runt 1961 kunde man läsa om Marinverkstäderna mellan 1945-1961 innan varvet ombildades till Karlskronavarvet AB. Läs om  Marinverkstäderna 1945-1961

Svenska Marinen i förändring

I varvet runt 1962 presenterades hur Marinen skulle se ut efter det nya försvarsbeslutet. Svenska marinens försvarsförmåga då och nu Här visas ett klipp ur filmen ”försvaret som försvann” efter att 2000 års försvarsbeslut presenterats. Här halverades det Svenska försvaret och marinen bestod nu av 26 ytfartyg och 9 ubåtar.

Vid nästa försvarsbeslut 2004 halverades det Svenska försvaret ytterligare en gång och marinen består nu av 7 ytfartyg och 4 ubåtar.

Det Svenska försvaret prioriteras ner från första plats till tredje plats och landets politiker enades om  att  Scandinavium  aldrig någonsin kommer att utsättas för hot från främmande makt. De som är riktigt intresserade kan  via denna länk se hela filmen om Försvaret som försvann. Filmen är mycket tänkvärd och bör ses i sin helhet! Nedan  följer några uttalande  om vårt försvar efter förvarsbesluten 2000 och 2004:

  • Enligt ett uttalande från Sveriges f.d överbefälhavare Sverker Göransson kan Sverige, i bästa fall och om fem år, försvara sig på en plats i en vecka.
  • ”Man måste alltid kunna skydda rikets huvudstad, vital infrastruktur, strömförsörjning och telekommunikation, viktiga flygplatser, införsel av förnödenheter och militära förstärkningar. … I dag har [Sverige] inte den förmågan.” — Försvarshistoriken Wilhelm Agrell.
  • ”Tanken om att försvaret av Sverige är den främsta och viktigaste uppgiften gick förlorad.” — Förre ÖB Owe Wictorin.
  • ”För rysk del vore det en enorm fördel att ‘låna’ Gotland. Det kostar inget, det går enkelt och fort och de kan säga: ‘Ni får tillbaka ön. Vi vill er inget illa, ni får tillbaka Gotland om 2-3 månader, bara vi fått de baltiska staterna att agera som vi vill.’ Varför skulle ryssen avstå från det?” — Karlis Neretnieks, före detta rektor för Försvarshögskolan.
  • Riksdagen har krävt många saker, men har aldrig gett överbefälhavaren tillräckligt med pengar för att genomföra dem.

Ubåten Valen färdig för leverans

I Varvet runt Nr 1 från 1957 kunde vi läsa om att Ubåten Valen var färdig för leverans. Ubåten Valen sjösattes den 21 april 1955 med varvets Nybyggnadsnummer 332 och inte 203 som felaktigt beskrivs i bildtexten. Läs Ubåten Valen färdig

Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv

I nummer 1 av Varvet Runt år 1957 skriver Kommendörkapten C Sahlin om ubåtar som byggts på Karlskrona Örlogsvarv. Den första ubåten Laxen levererades 1914 och under åren har 19 ubåtar och en rad ubåtssektioner byggts på varvet i Karlskrona. Läs C Sahlins sammanställning .Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv

Karlskronavarvet tecknar avtal med Aalborgs Vaerft om överföring av GRP-sandwich tekniken

I KV-nytt Nr 13 från 1985 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet tecknat ett avtal med Aalborgs Vaerft om tekniköverföring av GRP-sandwich tekniken som Karlskronavarvet utvecklat i nära samarbete med FMV och KTH (ILK)  och som ledde till  tillverkning av skrovet till det första fartyget i serien om sju fartyg. Detta blev inledningen till ett långt samarbete med Aalborgs Vaerft som totalt byggde 14 fartyg av denna typ innan även detta en gång så stolta varv lades ner. Läs mer om  Standard Flex 300

Leverans av HMS Vinga den 27 november 1987

I KV-nytt Nr 21 från 1987 kunde vi läsa om leveransen av HMS Vinga, som var det mest kompletta fartyget som någonsin levererats. Fartyget levererades på ändå på ett års kortare tid än systerfartygen. Detta kunde göras tack vare en effektiv planering och gedigen erfarenhet hos personalen som gjort samma jobb tidigare. HMS Vinga nu ska livstidsförlängas  i likhet med HMS Koster, där  arbetet startar efter semestern 2016. Läs mer om HMS Vingas leverans 1987.

Vita huset firar 25 år på varvet i Karlskrona 2016

För att samla Verkstadsfunktioner inköptes 1991 det tillfälliga kommunalhuset i Haninge söder om Stockholm. Huset transporterades till Karlskrona och placerades på sin nuvarande plats. VHFK visar här några klipp från KV-Nytt då Vita huset färdigställdes 1991. Läs mer om Vita huset firar 25 år på varvet i Karlskrona 2016

Maskinverkstäderna 1958

I första numret av  Varvet Runt 1958 presenteras Maskinverkstäderna. Läs om Maskinverkstäderna

Allmänna Laboratoriet vid Karlskronavarvet 1963

1962 ändrades namnet Materiallaboratoriet till Allmänna Laboratoriet. Idag har Varvet i Karlskrona bara ett Komposit – Lab., där egen hållfasthetsprovning och produktionsutveckling sker. Varvet hade på senare  även ett eget EMC -Lab., men som revs för några år sedan, då lokalerna skulle användas  för annan verksamhet, men detta kommer nu att återuppstå en mindre skala. Läs artikeln om Allmänna Laboratoriet  från Varvet Runt 1963.

Ritkontoren

1945 omorganiserades Karlskrona Örlogsvarv så att alla de gamla varvsdepartementen slogs ihop under de nybildade Marinverkstäderna. Ritkontoren samlades under en gemensam konstruktionschef, men satt fortfarande åtskilda på olika ställen, med i vissa fall stora avstånd från varandra. Man såg då fram emot att samlas i en gemensam kontorsbyggnad, då man insåg att ett intensivt samarbete mellan de olika konstruktionsavdelningarna måste äga rum i de olika projekten. Man belyser också hur viktigt det är att konstruktörerna har god kännedom om verkstädernas arbetsmetoder och maskinutrustning. Idag har det åter funnits tankar att avyttra den gemensamma kontorsbyggnaden och flytta ut samtliga  konstruktörer i befintliga byggnader innanför varvsmuren. Förutsättningarna idag är givetvis annorlunda i dagens IT-samhälle, men ett intimt samarbete över konstruktionsdisciplinerna är inte mindre viktigt för att korta ledtider och göra rätt första gången. När man kommer in i detaljkonstruktionsfasen är det naturligtvis viktigt att konstruktörerna  sitter i tät anslutning till det produktionsavsnitt man gör konstruktionen åt. Företagsledningen har därför tagit sig ytterligare en funderare innan beslut fattas. Läs artikeln om Ritkontoren som publicerades i Nr 3 av Varvet Runt 1958.

Gamla tider

1959 besökte redaktionen för Varvet Runt den f.d. timmermannen Karl E. Svensson då 87 år gammal. Karl gick i förtidspension 1926 då 54 år gammal och i intervjun berättar han om hur  anställningsvillkoren var på den tiden vid 1900-talets början. Arbetsveckorna var långa och det är inte så konstigt att kroppen var utsliten i relativt unga år. Karl var av dock av mycket segt virke och när han avled 1968 var han 96 år gammal. Läs reportaget Från gamla tider ur Varvet Runt 1959.

Repslageriet läggs ner 1960

Här kan läsa artikeln om Repslageriets  nedläggning  från Nr 4 av Varvet Runt från 1960. Repslagarebanan 1690- 1960 

Varvets äldsta verkstad

Här kan läsa artikeln om varvets äldsta anläggning Repslageriet  från Nr 2 av Varvet Runt Vår äldsta verkstad från 1956.

Hästö-Kalle och Rosenbom 1956

Läs om Hästö-Kalle som snidade en ny kopia av Rosenbom som står vid Amiralitetskyrkan Hästö-Kalle    

Genombrott på USA-marknaden med Karlskronavarvets plastteknik!

Ur KV-Nytt-7 december 1984 Som vi kunde meddela i extra KV nytt har vår samarbetspartner i USA, Bell Aerospace Textron, i hård konkurrens fått en order från amerikanska marinen om att bygga en prototyp av ett minjaktfartyg, där vår GRP-Sandwich teknik kommer att användas.

Läs Genombrott på USA-marknaden


 

Ny dockverkstad tagen i bruk

I KV-Nytt nr 19 1985 kunde vi läsa  att Fredagen den 25 oktober togs utrustnings verkstäder nya ”dockverkstad” i bruk. Direkt berörs ca 50 man som nu har flyttat in i nya, rationella och ändamålsenliga verkstads och kontorslokaler.

Ny dockverkstad tagen i bruk


Sölvesborgsvarvet upphör med all nyproduktion av större fartyg

Ur Kv-Nytt nr 4 1979 Sölvesborgsvarvet ska upphöra med all nyproduktion av större fartyg i och med utgången av 1980.

Läs Sölvesborgsvarvet upphör med all produktion av större fartyg


 


Den sista varvspolisen

1980-09-30 avgår den siste och därmed är en unik kår ett minne blott!

Läs om Den siste varvspolisen 1980-09-30