Bilder och filmklipp från dåtid-nutid i varvets historia

Under fliken ”Varvets  historia”  kan ni finna bilder och korta filmsekvenser från Karlskronavarvets utveckling från då till nu. Här finns också  länkar  till externa videofilmer samt några bilder från filmer  som belyser Karlskronavarvets historia och Svenska Marinens fartygs utveckling från dåtid – nutid som redan är utgivna på Internet.

(allt för att göra det enkelt för besökaren).

Observera att  alla filmer innehåller  ljudklipp!

Sätt på högtalare eller hörlurar!

Linjeskeppet/Ånglinjeskeppet Carl XIV Johan (Nb 199) 1824

De stora seglande linjeskeppen, med sin stora besättning,  fick nu svårt att konkurrera med den ångdrivna pansarbåtarna och hon togs ur drift 1867 och utrangerades.

Läs mer om Linjeskeppet/Ånglinjeskeppet  Carl XIV Johan (Nb 199) 1824

Fregatten Josephine (Nb 212) 1834 och Korvetten Lagerbielke (Nb 226) 1848

Den 11 september 1848 sjösattes ett fartyg på örlogsvarvet i Karlskrona som var av typen korvett och mätte cirka 35 meter i längd och 9,7 meter i bredd. Hon rustades med 18 stycken 24-pundiga kanoner.

När fartyget var fullbemannat hade hon en besättning på 139 män.

Under besöket i Norge kom även konstnären Marcus Larsson ombord på fartyget. Larsson var omtyckt av den svenska kungafamiljen och fick sin resa till Norge och även vistelsen där betald av kungafamiljen. Larsson gjorde vid tillfället en målning som visar korvetten Lagerbielke tillsammans med fregatten Josephine uppankrade vid Dusevik utanför Stavanger.

Se fartygens vidare öden. Fregatten Josephine och Korvetten Lagerbielke

Svenska Flottan i snabb förändring mellan 1890-1920

I början av 1900-talet var de seglande skeppens tid förbi och Sverige byggde upp en ny stark maskindriven flotta med ett stort antal fartyg och med stor slagkraft. Pansarbåtarna 2:a klass  och 3:e klass (John Ericssons Monitorer) som byggdes på 1870-tal ersattes av Pansarskeppen som togs i drift mellan 1890-1920. Då fartygen ofta sågs på varvet i Karskrona vill VHFK ändå ge bild av dåtidens fartyg och deras storlek samt var dessa byggdes, trots att inga av dessa byggdes på varvet i Karlskrona. På varvet i Karlskrona byggdes nu 16 torped båtar mellan 1894-1910

Läs mer under Svenska Flottan i snabb förändring mellan 1890-1920

Svenska flottan i förvandling mellan 1850-1900

Halvseklet 1850-1900 är en av flottans stora omvandlingsepoker. Vid dess början låg tyngdpunkten hos de seglande linjeskepps- och fregatteskadrarna, i skärgården understödda av drygt 250 roddfartyg av olika typer.

Ett knappt tiotal fartyg och båtar var ångdrivna; av dessa kunde dock endast två räknas som egentliga stridsfartyg: Hjul-ångkorvetten Thor Karlskronavarvets Nb (218) från 1841 och flottans första större propellerfartyg, korvetten Gefle, Karlskronavarvets Nb (223) från 1847. En annan fartygsklass av intresse representeras av I :a klass kanonbåten Blenda, vilken kallats ”Sveriges första moderna krigsfartyg”.

Läs mer Svenska flottan i förvandling mellan 1850-1900

Fregatten Norrköping (Nb 241) 1858

HMS Norrköping var en fregatt i svenska flottan. Hon byggdes på Örlogsvarvet i Karlskrona och var flottans sista seglande fregatt. (1858).

Fregatten Norrköping, blev också det sista fartyget som sjösattes från slipen i Wasaskjulet.

Hennes cert (typ) kan med fog sägas vara slutpunkten på en lång utveckling av örlogsfartyg. Efter Norrköping färdigställdes en segel-ångfregatt, Vanadis (1862 ), och efter henne tillfördes det inte några fregatter till den svenska flottan förrän cirka 100 år senare, då några äldre stadsjagare byggdes om till ubåtsjaktfartyg och då kallades för fregatter och blev förmodligen de sista i Svenska Flottan med denna benämning.

Läs mer om Fregatten Norrköping

Ångslupen Blixten (Nb 252) 1871

År 1871-07-19 sjösattes det första stålfartyget vid Örlogsvarvet i Karlskrona, nämligen ångslupen Blixten.

Fartyget var också det första stålfartyget med propeller och kom därvid att bli banbrytande för den Svenska Flottans utveckling..

Läs mer om Ångslupen Blixten

Skepssgosse briggarna Gladan 1857, Snappopp 1860, Skirner 1867 och Falken 1877

HMS Gladan (Nb239) byggdes som lastbrigg helt i trä på Örlogsvarvet i Karlskrona och sjösattes 1857.

HMS Snappopp (Nb 244) byggdes som ett övningsfartyg för skeppsgosseutbildningen vid Karlskrona Örlogsvarv 1860.

HMS Skirner  (Nb 250)byggdes som ett övningsfartyg för skeppsgosseutbildningen vid Karlskrona Örlogsvarv 1867.

HMS Falken (Nb 255) byggdes som ett övningsfartyg helt i trä på Örlogsvarvet i Karlskrona och sjösattes 1877

Läs mer om skeppsgossebriggarna

Kanonbåtar byggda i Karlskrona mellan 1877-1882

Under åren 1877-1882 byggdes tre kanonbåtar vid Örlogsvarvet i Karlskrona.

Kanonbåten Disa (Nb256)1877

HMS Disa var en kanonbåt i svenska flottan. Hon byggdes på Örlogsvarvet i Karlskrona och sjösattes den 21 april 1877.

Hon var försedd med två master och kunde föra upp till 430 m² segel.

Kanon båten Verdande (Nb 258) 1878

HMS Verdande var en 1:a klass kanonbåt i Svenska Marinen som sjösattes 19 oktober 1878 vid Örlogsvarvet i Karlskrona.

Kanonbåten Edda (Nb 260) 1882

HMS Edda var en kanonbåt i svenska flottan. Hon byggdes på Örlogsvarvet i Karlskrona som nybygge Nr260 och sjösattes den 30 november 1882.

Läs mer om Kanonbåtar byggda i Karlskrona mellan 1877-1880

Ångkorvetter byggda i Karlskrona under 1800-talets senare hälft

I en tidigare redovisad artikel ansåg arkivarien Lars O. Berg att endast två räknas som egentliga stridsfartyg: Hjul-ångkorvetten Thor Karlskronavarvets Nb (218) från 1841 och flottans första större propellerfartyg, korvetten Gefle, Karlskronavarvets Nb (223) från 1847.

VHFK vill här redovisa ytterligare några ångkorvetter som byggts på varvet i Karlskrona under 1800-talets senare hälft, men som mest använts som övningsfartyg och långresefartyg.

De vi vill visa är HMS Orädd, HMS Vanadis, HMS  Saga och HMS Balder.

Läs mera om ångkorvetterna Orädd, Vanadis, Saga och Balder

Ångkranpråm Nr 4 (Nb 261) år 1884, ångkranpråm Nr 5 (Nb 262) år 1885 och ångkranpråm Nr 9 (Nb 284) år 1912

Under åren 1884 och 1885 byggdes två ångkranpråmar vid Örlogsvarvet i Karlskrona.

1912 byggdes en tredje ångkranpråm, något större än de två tidigare

När KA 2 sattes upp 1902 ärvdes 6 från Carlskrona artillerikår och dess föregångare. Efter 1920 kallades dessa Mul 4, Mul 5 och Mul9.

Läs Mer om Mul 4, Mul 5 och Mul9.

Minbåt Agda № 77 (Nb264) 1891

Minbåten Agda № 77 byggdes vid Örlogsvarvet i Karlskrona medan systerfartyget Agne № 75 som byggdes på Örlogsvarvet i Stockholm och levererades ett år senare 1892.

Nymodigheterna var att förutom en fast förlig stävtorpedtub, var de även försedda med en svängbar däcktorpedtub på akterdäck.

Konceptet vidareutvecklades i de större torpedbåtarna Gondul och Gudor, som är längre och bredare och med större maskinstyrka.

Läs mer om Minbåtarna Agda och Agne

Torpedbåtar byggda i Karlskrona mellan 1894 -1910

Totalt byggdes närmare 30 st 1:a klass torpedbåtar mellan 1994-1910 till Svenska Flottan.

Örlogsvarvet i Karlskrona byggde mellan 1894 och 1910 totalt 16 torpedbåtar, 14 st.  1:a klasstorpedbåtar och 2 st. av 2:klass torpedbåtar.

Dessa baserades på minbåten Rolf som var den första torpedbåten i Sverige som byggdes på Galärvarvet i Stockholm 1882

Läs mer Torpedbåtar byggda i Karlskrona mellan 1894-1919

Torpedbåtar HMS Gondul 9 (Nb265) 1894 och HMS Gudur 11 (Nb266) 1894

De första som kom i drift 1894 var 1:a klass torpedbåtarna HMS Gondul och HMS Gudur.

De hade en Längd 38,6 m och med ett deplacement 86 ton. Med en 3-cyldrindrig kolv-ångmaskin på 840 hk kom de upp i 19.5 knops fart.

VHFK har funnit Arrangemangsritning och Linjeritning för HMS Gondul och HMS Gudur och kan därför komplettera med lite ytterligare uppgifter.

Från ett foto av HMS Gondul till sjöss ser vi att fartygen skilde sig från de senare byggda torpedbåtarna i Karlskrona ur Blixt-klassen genom att de bara hade en skorsten då de hade ett betydligt mindre kraftfullt maskineri (840 hk jämfört mot 2000 hk).

Läs mer om Torpedbåtar HMS Gondul och HMS Gudur

Övningsfartygen HMS Najaden (Nb 267) 1897 och HMS Jarramas (Nb 275) 1900

Övningsskeppet Najaden sjösattes den 11 februari 1897 på Örlogsvarvet i Karlskrona. Det var vinter med stark köld, en ränna måste tas upp för att få fartyget i sjön. Sjösättningen väckte stor uppmärksamhet och många åskådare hade tagit plats på isen inte långt från rännan.

Jarramas beställdes på våren 1898 och konstruktionsritningen är undertecknad den 20 juni 1898 av Hjalmar Hugo Lilliehöök. Hon byggdes på Karlskrona örlogsvarv vid nya Verkstadsbyggnaden och kölsträcktes den 18 mars 1899 och sjösattes den 1 februari 1900.

Läs mer om världens minsta fullriggare

 

Bogserbåtar vid varvet i Karlskrona mellan 1849-1913

Mellan 1849 och 1913 har 3 bogserbåtar byggts vid Örlogsvarvet i Karlskrona..

Balder (Nb 235) 1849

Ångbogserfartyget Balder blev inte långlivad utan utrangerades redan 1877-05-28.

Fartygets fortsatta öde är okänt.

Den andra bogserbåten som byggdes vi varvet i Karlskrona var bogserbåten Atle (Nb274) år 1900.

Atle var i tjänst till 1967.

Den tredje bogserbåten under denna tid blev Ran ( Nb 285) år 1913.

Ran var i tjänst till 1978.

Läs mer Bogserbåtar vid varvet i Karlskrona mellan 1849-1913

Motorpråmen Sjöhästen (Nb 290) 1918

Motorpråmen Sjöhästen byggdes 1918 vid Örlogsvarvet i Karlskrona med nybyggnadsnummer 290. Sjöhästen byggdes på 1930-talet om till kabelfartyg. Från 1955 fram till utrangeringen användes fartyget i huvudsak av BK (sedermera Milovst) .

Hon kom att vara arbetsbåt för kabelarbeten långt in på 1990-talet. Hon såldes år 2000.

Fartygets senare öden är okänt.

Läs mer om Motorpråmen Sjöhästen

 

Grundkallens fyrskepp (Nb 293) 1922

För att lindra effekterna efter den stora personalreducering som örlogsvarvet tvingats göra 1919 då man införde 48 timmars arbetsvecka, samtidigt som behovet av kompletterande verksamhet blev ännu mer tydlig, då varvschefen i Karlskrona som äskat 3.3 millioner kronor för underhåll av fartyg, men regeringen beviljade endast 1.3 millioner kronor. Nu beviljades varvet att lämna anbud på fyrskepp Nr 30 och fick så småningom denna order och fyrskeppet Grundkallen kunde byggas.

Läs mer om Grundkallens fyrskepp.

Jägarenklassen  (1932-1934)

I Karlskrona på Örlogsvarvets stapelbädd i stora verkstadsbyggnaden sjösätts 1932 nybygge nr 299, vedettbåten Jägaren. Tidigare under året hade jagaren Klas Uggla sjösatts. Sjösättningarna var på sitt sätt unika, eftersom det då var 22 år sedan ett övervattenstridsfartyg sjösattes på varvet, torpedbåten Vesta 1910.

Jägaren var nr 1 i en serie om 4 vedettbåtar som Örlogsvarvet byggde som ett resultat av utredningen ”Ersättningsbyggnad för flottan”. Kontrakt om byggena skrevs 1930.

I rask följd sjösattes Kaparen och Snapphanen 1933 samt Väktaren 1934.

Läs mer om Jägarenklassen

Ubåtar vid Varvet i Karlskrona

Totalt har mer än 75 ubåtar levererats från Kockums i Malmö och Karlskronavarvet till dags datum, som sedan 1989 är ett gemensamt företag och där all produktion av ubåtar sedan 1998 sker i Karlskrona, förutom Stirling motorn, som produceras i Malmö.

Det var mer än hundra år sedan både Karlskronavarvet och Kockumsvarvet i Malmö levererade sina första ubåtar till den svenska marinen.

Innan varvet lades ner i Malmö år 1998 hann Kockums konstruera tillverka mer än 50 ubåtar – från Svärdfisken och Tumlaren år 1914 till Gotland, Uppland och Halland på under 1990-talet, och där Karlskronavarvet byggde för- och akterskeppen på de senare.

De senare var de första ubåtarna i världen som utrustats med Stirlingmotorer redan från början.

Ubåtskunskapen hos Kockums i Malmö lever i dag vidare genom kompetensen som finns hos de närmare 250 ingenjörer som arbetar för företaget och är sedan SAAB tog över 2014 verksamheten nu på väg att helt integreras med Ytfartygskunskapen i Karlskrona med ingenjörer på båda orterna.

Nedan visas ubåtsproduktionen   på varvet i Karlskrona med varvets nybyggnads nummer, årtal och namn.

Nyb.Nr          År            Ubåt/sektioner          Namn

286                1914              Ubåten                                 Laxen

287                1915              Ubåten                                 Gäddan

288                1916              Ubåten                                 Braxen

289                1916              Ubåten                                 Abborren

291                1921              Ubåten                                 Illern

292                1921              Ubåten                                 Uttern

294                1925              Ubåten                                 Valen

295                1926              Ubåten                                 Draken

296                1928              Ubåten                                 Gripen

297                1930              Ubåten                                 Ulven

308                1942              Kustubåten                           U 2

309                1942              Kustubåten                           U 3

310                 1944             Kustubåten                           U8

311                1944              Kustubåten                           U 9

347                1960              Ubåten                                 Gripen II

349                1961              Ubåten                                 Delfinen III

364                1968              Ubåten                                 Sjöbjörnen

365                1968              Ubåten                                 Sjöhästen

383                1978              Ubåtssektioner                     Näcken

384                1978              Ubåtssektioner                     Neptun

385                1979              Ubåtssektioner                     Najad

414                1987              Ubåtssektioner                     Hälsingland

415                1987              Ubåtssektioner                     Södermanland

416                1988              Ubåtssektioner                     Östergötland

432                1994              Ubåtssektioner                     A 19 Gotland

433                1995              Ubåtssektioner                     A 19 Uppland

434                1995              Ubåtssektioner                     A 19 Halland

Läs mer under fliken U-båtar

Jagare byggda vid örlogsvarvet i Karlskrona som fick namnet ”Karlskronavarvet AB” den 1 juli 1961.

Nedanstående bilder och filmer vill återge lite om de Svenska jagarnas öden och äventyr, vilka var en stark länk i Sveriges flotta under gångna tider. Speciellt fokus har lagts på de som byggdes och utrustades på varvet i Karlskrona.

Läs mer  under Jagarna

Minröjningsfartyg

Under andra världskriget uppfanns magnetminor som exploderar när ett stålfartyg stör det jordmagnetiska fältet. Sådana minor röjes genom att en minsvepare av trä eller plast bogserar ett magnetiskt släp efter sig. Under andra världskriget utgjorde mineringarna ett livsfarligt hot mot all sjöfart. Efter krigsslutet var hotet kvar. Kusterna runt Sverige var ”nedlusade” med sjöminor som oftast inte fanns utmärkta i sjökort. Några år efter kriget började dessutom minor rosta bort från sina förankringar och driva runt.

Minsvepare är ett fartyg som bogserar anordningar för att oskadliggöra minor. Klassiska minor som är förankrade och flyter strax under vattenytan röjes genom att minsvepare drar en vajer efter sig som skär av minornas ankarlinor. Minsvepare är en underkategori till minröjningsfartyg.

Hanö klassen (M51-M56)

Hanö-klass även Minsvepare typ Hanö var en serie på sex svenska minsvepare byggda 1951–1952 i stål vilket gjorde dem mindre väl lämpade för att kunna svepa magnetminor.

När denna serie först projekterades 1948 var tanken att bygga dem i trä, men beroende på kapaciteten på varven vid den tidpunkten samt vikten beslöts att bygga dem i stål.

De kom därför snart att i stället användas för kadettutbildning och som stödfartyg för det svenska Islands-fisket. När denna serie först projekterades 1948 var tanken att bygga dem i trä, men beroende på kapaciteten på varven vid den tidpunkten samt vikten beslöts att bygga dem i stål.

I början av 1951 försökte man forcera leveranserna beroende på pågående Koreakrig.

Man beslöt att tre av skroven skulle byggas vid Kalmar Varv för att avlasta Karlskronavarvet. Skroven till Sturkö, Ornö och Utö byggdes vid Kalmar Varv.

Läs mer om Minsvepare i Hanö klassen

Minsvepare i Arholma klassen 1937-1940

Arholma-klass även Minsvepare typ Arholma var en serie på 14 stycken (2+12) svenska minsvepare byggda 1937–1940 i stål som snabbproducerades under andra världskriget.

HMS Arholma (53) och HMS Landsort (54) sjösattes redan 1937 och med bakgrund av dessa beslutades det av Kungl maj:t den 17 november 1939 att bygga sex fartyg. Den 9 februari 1940 kom beslut att ytterligare sex fartyg skulle byggas.

De kunde byggas på rekordtid då sju olika varv anlitades.

De återstående 12 fartygen kunde därför sjösättas 1940–1941.

Fartygen utrangerade mellan 1959 och 1967

Läs mer om Minsvepare i Arholma klassen 1937-1940

Kustminsveparen M22

1941 levererades 12 st. mindre minsvepare till Svenska försvaret och byggdes i Hondurasmahogny på stålspant. Dessa fartyg blev epokavgörande för det svenska kustminskyddet.  Av dessa byggdes  endast M22 på Karlskronavarvet. Hon blev den första minsveparen som blev byggd  i trä på Karlskronavarvet.

Läs mer om Kustminsveparen HMS M22.

Sjömätningsfartyget Ran (Nb 312) 1946

1946 sjösattes Sjömätningsfartyget Ran vid Örlogsvarvet i Karlskrona. Dimensionerna (31 x 7,1) valdes med tanke på att hon skulle kunna gå i Göta kanal.

Ran användes för många uppdrag i Vänern, speciellt på slutet då hon var logementsfartyg för en så kallad ”kratta”. Dock tog hon aldrig tog kanalvägen dit.

Ran var aldrig en ekolodande enhet i sig, utan låg som basfartyg för sin verksamhet. En vanlig konstellation, innan krattmetoden kom i början på 1960-talet, var att hon med en besättning på 8 befäl och 28 vpl.

 Fartyget var i tjänst till 1981 då hon utrangerades och byggdes om till hotellbåt.

Läs mer om Sjömätaren Ran

 

Tullkryssare TV 11 (Nb 314) 1950 och Tullkryssare Tv12 (Nb 316) 1950 Tullkryssare TV13 (Nb 317) 1950

1950 byggdes tre tulljakter vid Örlogsvarvet i Karlskrona TV11, TV12 och TV13.

Fartygen byggdes i Hondurasmahogny på stålspant enligt samma koncept som Minsveparen M22 som sjösattes nio år tidigare.

Läs mer om Tullkryssarna

Isbrytaren Thule (Nb 318) 1951

Thule var en svensk isbrytare som sjösattes på Örlogsvarvet i Karlskrona 1951-10-06.

I början av 1940-talet blev det allt mer klart att man behövde ytterligare en isbrytare med lägre djupgående än de då existerande, Atle och Ymer, för att kunna operera i Öresund där de båda andra hade svårt att gå.

Fartyget byggdes för att utöka den svenska isbrytningskapaciteten, främst i grunda farvatten då Thule hade ett mindre djupgående än de övriga isbrytarna.

Thule togs i tjänst 1953 och tjänstgjorde i 33 år innan hon togs ur tjänst 1986 då hon började bli för liten och också var tämligen försliten.

Läs mer om isbrytaren Thule

Ammunitionstransportbåtar ATB1 (Nb 319), ATB2 (Nb 320), ATB3 (Nb 326), ATB4 (Nb 327)

Under åren 1952-1957 byggdes 4  Ammunitionstransportbåtar vid Marinverkstäderna i Karlskrona:

ATB 1 och ATB 2 med nybyggnadsnummer 319 respektive 320 levererades 1952.

ATB 3 och ATB 4 med nybyggnadsnummer 326 respektive 327 levererades 1957.

Ammunitionstransportbåtarna  ATB1- ATB4 som byggdes på 1950-talet och som kom att vara i drift i närmare 40 år innan de utrangerades.

Läs mer om Ammunitionstransportbåtarna

Bogserbåtarna Tim (Nb329) och Tom (Nb330), 1954

Under 1954 byggde man 2 mindre bogserbåtar till Rederi AB Tyr, Uddevalla.

Bogserbåtarna fick namnen Tim och Tom.

Tim är fortfarande i drift, men under annat namn. Tom skrotades 1991.

Läs mer om Bogserbåtarna Tim och Tom

Bogserbåtarna Heros (Nb331) 1955, Hermes(Nb 333) 1956

På Örlogsvarvet i Karlskrona byggdes 1955 och 1956 två bogserbåtar till Svenska Försvaret,

A323 Heros och A 253 Hermes tillhörde marinbasen och användes främst i och omkring örlogshamnen i Karlskrona.

Läs mer om Heros och Hermes

Ubåten Valen, (Nb 332) 1955

HMS Valen var en av sex ubåtar tillhörande Hajen III-klassen i svenska flottan och fartyget sjösattes i 21 april 1955. HMS Valen var det enda i serien som byggdes och utrustades vid Örlogsvarvet i Karlskrona .

Valen blev den 15 ubåten som byggdes på Karlskrona Örlogsvarv.

Klassen genomgick smärre modifieringar 1970–1971, och alla utrangerades 1 juli 1980.

Läas mer om Ubåten Valen

Ubåten Illern II skrov, (Nb 334) 1957

HMS Illern var en av sex ubåtar tillhörande Hajen III-klassen, där endast Valen utrustades på varvet i Karlskrona.

Skrovet till Illern sjösattes 1957-11-14

Skrovet till Illern byggdes på Karlskrona örlogsvarv och bogserades till Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö för utrustning.

HMS Illern var i drift till 1980 hon togs ur tjänst.

Illern såldes för skrotning till Odense 1981.

Läs mer Skrovet till Illern sjösätts

Lotsbåtarna Ronneby II (Nb 335) 1959, Väderöarna (Nb 336) 1959, Simrishamn (Nb 337) 1959, Ystad (Nb338) 1959, Sandhamn (Nb339) 1959, Rommelsö (Nb340) 1959 och Havstensund (Nb 341) 1959

1958 års försvarsbeslut innebar kraftiga reduktioner för marinen och för att skapa ersättningsarbeten togs en rad civila jobb. Av varvets arbetsstyrka som då var ca 1650 man sysselsattes ca 400 man med civila jobb. Det totala antalet anställda vid varvet vid denna ca 2000 man.

Johan Schreil, som var VD vid Marinverkstäderna vid denna tid, skrev att detta var den största krisen i Marinverkstädernas historia.

”För att ernå civilproduktion i väsentligt större omfattning än hittills, är det nödvändigt att de grundläggande organisatoriska och ekonomiska problemen löses.”

Läs mer om Lotsbåtarna

Vägfärja 61/245 (Nb 342) 1959, Vägfärja 61/246 (Nb 343) 1959 och Vägfärja 61/247 (Nb344) 1960

Efter de kraftiga reduktioner för marinen vid 1958 år försvarsbeslut togs en rad civila beställningar  vid varvet för att skapa ersättningsarbeten.

1959 -1960 byggdes tre vägfärjor vid Örlogsvarvet i Karlskrona.

Färjorna kunde ta 160 passagerare och 30 bilar.

Färjorna var utrustade med två stycken Voith-Schneider propellrar som drevs av de fyra dieselmotorerna, på en gemensam propelleraxel.

För kylning av motorerna fanns 4 st. inbyggda kylvattentankar om vardera 15m3 som även tjänstgör som trimtankar. På ena långsidan finns ett däckhus för passagerare och på andra sidan ett regnskydd.

Läs mer om Vägfärja 61

Mudderverket Björn (Nb 345) 1960

1960 levererades Enskopeverket Björn till Kungliga Sjöfartsstyrelsen.

Det var en statlig order i likhet med de andra med de andra civila beställningarna som tog för att trygga sysselsättningen i den rådande underbeläggningen.

Läs mer om Mudderverket Björn

Fiskeriundersökningsfartyget Thetis (Nb 346) 1961

Efter de kraftiga reduktioner för marinen vid 1958 år försvarsbeslut togs en rad civila beställningar  vid varvet för att skapa ersättningsarbeten. Fiskeundersökningsfartyget Thetis var en av dessa. Thetis tid som Fiskeriundersökningsfartyg blev endast 13 år innan hon ersattes av den större och modernare Argos.

Läs mer om Fiskeriundersökningsfartyget Thetis.

Gasningsfartyget Tändaren (Nb 350), 1961

Efter de kraftiga reduktioner för marinen vid 1958 år försvarsbeslut togs en rad civila beställningar  vid varvet för att skapa ersättningsarbeten.

År 1961 levererades också gasningsfartyget Tändaren med Nybyggnads nummer 350 från Karlskronavarvet .

Tändaren användes för att fylla på gas i gasfyrar längs den Svenska kusten.

Läs mer om gasningsfartyget Tändaren

 

Träminsveparna i Arkö-serien (M57-M68)

12 st fartyg byggdes totalt i olika konstellationer mellan byggnadsvarven och Karlskronavarvet byggde sex skrov till denna serie

Läs mer om skrovbyggnationen och se även ett lite större bildalbum från byggnationen av Träminsveparna i Arkö-serien (M57-M68)

Fiskeminsveparna (M47-M49)

Fiskeminsveparna var minsvepare i svenska flottan byggda i trä avsedd att utbilda besättningar för mobilisering till tjänstgöring ombord på trålare modifierade för hjälpminsvepning.

Denna serie (M41-M49) byggdes mellan åren 1948-1964.

Serien bestod totalt 12 fartyg varav nedanstående tre byggdes på Karlskronavarvet:

HMS Gillöga (M47), HMS Rödlöga (M48), HMS Svartlöga (M49).

Läs mer om Fiskeminsveparna (M47-M49)

 

Ubåten Gripen II (Nb 347, 1960)

1960 var det åter dags för en U-båtssjösättning vid Karlskronavarvet , nämligen Ubåten Gripen II i som ingick i Draken II-klassen. Året därpå sjösattes syster båten Delfinen III.

Läs om Gripen II och se filmen från sjösättningen.

Långvågssändaren i Ruda för radiokommunikation till ubåtar

När marinen i slutet av 1940-talet behövde en mast för långvågssändningar till flottans fartyg (ubåtar) så valde man Ruda. Först hade man tänkt sig Trosa, men orten ansågs ligga för oskyddad vid kusten.

Själva masten byggdes av Dortmunder Brückenbau 1958 och det blev svenska AB Philips som levererade en 40kW långvågssändare avsedd för frekvenser runt 40 kHz och morsetelegrafi.

I jakten att finna arbeten till varvet under denna svåra tid som Marinverkstäderna befann sig i slutet av 1950-talet var underhållet av Rudamasten ett viktigt komplement till beläggningen vid varvet i Karlskrona.

Läs mer om Ruda masten

Kryssaren Göta Lejons sista resa 1963-1964:

Kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon byggdes under andra världskriget för att utgöra ryggraden i Flottan. Två decennier senare var Tre Kronor utrangerad och Göta Lejon rustades för sin sista resa som svenskt krigsfartyg. 1963 rustades Göta Lejon vid Karlskronavarvet för sin sista resa i Svenska flottan.

Läs mer Kryssaren Göta Lejon

Spica I och Spica II-klassen

Torpedbåtar började byggas på Karlskronavarvet redan 1894.

Mellan 1894-1910 byggdes totalt 16 torpedbåtar av 1:a och 2:a klass.

Under 1960-talet och 1970-talet  byggdes en stor serie torpedbåtar  som fick namnen Spica I-klassen och Spica II-klassen.

Spica I -klassen som färdigställdes 1966-67 fick namnet efter det första fartyget i serien.

T121 – T123 byggdes av Götaverken, Göteborg och T124 – T126 av Karlskronavarvet.

Fartygens namn är lånade från kända stjärnor. Karlskronavarvet tillverkade sedan 12 st torpedbåtar av Norrköpingsklass mellan åren 1971–1976.

Fartygen byggdes helt på erfarenheterna av Spica-klassen och därför blev kallad Spica II.

Några av fartygen byggdes senare om till robotbåtar.

Läs mer om Spica I och Spica II-klassen

Minfartyget M02 Älvsborg (Nb 366) 1969

HMS Älvsborg (M02) var ett minfartyg i svenska flottan som sjösattes den 11 november 1969Hon tillhörde 1. ubåtsflottiljen och fungerade som stabs- och lagfartyg till divisionen. År 1997 såldes Älvsborg till Chile och döptes om till Almirante José Toribio Merino Castro.Tagen ur tjänst år 2015-01-15.

Minfartyget Älvsborg byggdes som näst sista fartyg i den Stora Verkstadsbyggnaden. Utrymmena i hallen medgav inte högre bygge än till mindäck före sjösättningen.

Läs mer om Minfartyget Älvsborg

Fiskeminsveparna (M31-M32) och utvecklingen av Marinens första kompositfartyg i GRP-Sandwich, HMS Viksten (M33)

Under åren 1973-1974 byggdes tre fiskeminsvepare HMS Gåsten, HMS Norsten och HMS Viksten. HMS Viksten byggdes som Marinens första kompositfartyg i GRP-Sandwich och gick under utvecklingstiden under namnet M31 U. I artikeln kommer vi att beskriva HMS Viksten och dess utveckling lite utförligare då detta skrovkoncept blev banbrytande för kommande minröjningsfartyg och där utvecklingen gjordes genom ett tätt samarbete mellan Karlskronavarvet, FMV och KTH Institutionen för Lättkonstruktioner (ILK).

Läs mer om Fiskeminsveparna M31-M33

Fullskalesektioner inför de nya minjaktfartygen av Landsortklass med namnen FUSK I och FUSK II

Verkan från en undervattensexplosion var i början av 1970-talet svår att beräkna då det fanns mycket liten kunskap hur detta komplicerade dynamiska förlopp skull hanteras matematiskt. Vid den här tiden fanns inte heller några kraftfulla datorer, som nu gör sådan beräkningar betydligt enklare.

Man hade visserligen gjort en rad sprängförsök mot olika panelkoncept som monterats mot en stålkasun som hängdes i en gammal mobilkran under försöken och funnit att GRP sandwich konceptet var det koncept som var bäst lämpat för utvecklingen av det nya skrovkonceptet för de kommande minjaktfartygen.

Läs mer utvecklingen av det Svenska GRP-sandwich konceptet med FUSK I och FUSK II

 

Fritidsbåtar vid Karlskronavarvet

I början av 1960talet togs beslut om tillverkning av en mindre segelbåt, som uppfyllde RORC-reglerna klass V, den mindre klasen för havskryssare. Det fanns en marknad en marknad för en sådan produkt och den passade för båtverkstan, där kompetensen fanns och en större beläggning och en egen produkt eftersträvades.

Läs mer Fritidsbåtar vid Karlskronavarvet

Katamaranfärjan M/S Ölandssund.

Byggande av civila fartyg vi Karlskronavarvet tillhör ovanligheterna, men 1971 levererades katamaranfärjan Ölandssund till rederi AB Ölandssund i Kalmar.

Läs mer M/S Ölandssund

Minfartyget M03 HMS Visborg 1974 (NB 381)

HMSVisborg sjösattes den 22 januari 1974 och var tillsammans med HMS Älvsborg (M02) ett minfartyg – med huvuduppgift att snabbt kunna lägga ut sjömineringar som skulle skydda Sverige mot invasion från havet

HMS Visborg (A265) ursprungligen M03 var ett av svenska marinens minfartyg men byggdes år 1998 om till underhållsfartyg till dåvarande 2:a Ytstridsflottiljen. Visborg sjösattes den 22 januari 1974 och var då tillsammans med HMS Älvsborg (M02) ett minfartyg

Läs artikeln om M03 HMS Viborg

 

Minfartyget M04 HMS Carlskrona 1980 (NB 390)

HMS Carlskrona byggdes på Karlskronavarvet som det största militära fartyg som någonsin byggts vid varvet. Förutom som minfartyg konstruerades fartyget för att även kunna användas som flottans långresefartyg. Sjösättningen skedde den 28 maj 1980 och den 19 mars 1982 levererades fartyget till marinen, då hon ersatte HMS Älvsnabben (M01) som långresefartyg.

År 2002 genomgick fartyget halvtidsmodifiering med omfattande översyn och modifieringar. Invändiga ombyggnationer genomfördes och katalytisk avgasrening installerades.

År 2007 lades fartyget i malpåse då marinen inte hade någon uppgift för henne. I samband med detta så togs även den främre 57 mm kanonen bort då pjästypen utgått. Marinen behövde ett nytt underhålls- och transportfartyg men då Carlskrona var 25 år gammal ansåg marininspektören att det inte ekonomiskt försvarbart att bygga om fartyget. År 2009 bytte försvaret inriktning och Carlskrona skulle byggas om till stabs- och ledningsfartyg Efter ombyggnaden ändrades också fartygs numret från M04 till P04.

HMS Carlskrona ligger nu (hösten 2016) vid Varvet i Karlskrona för en livstidsförlängning till 2025.

Läs mer om HMS Carlskrona

Kustbevakningsfartygen TV171 (Nb 391) 1979 och TV172 (Nb 394) 1980

Under slutet av 70-talet och början av 80-talet fanns dock ett ambitiöst ”marint” projekt i Kustbevakningen. Det var bygget av de två utsjöbevakningsfartygen TV 171 och TV 172 (senare med ‘KBV’ beteckning i stället för ‘TV’).

Läs om Kustbevakningsfartygen TV171 och TV 172

Signalspaningsfartyget Orion

1983 sjösattes ett av de mest hemliga fartyg som byggts  i Sverige nämligen signalspaningsfartyget Orion. Endast de som direkt arbetade med byggnationen tilläts satt gå ombord på fartyget och det gällde även militär personal som inte hade med fartyget att göra.

Läs mer Signalspaningsfartyget Orion

Standard Flex 300 (Nb 421, 1986)

Under våren 1984 hade några av Karlskronavarvets konstruktörer förmånen att på ort och ställe på Holmen i Köpenhamn samarbeta med ”Søværnets Materiel Kommando” (SMK) i en förstudie på ett nytt flexibelt standardfartyg. Karlskronavarvet fick uppdraget att ta fram en skrovkonstruktion för en stålversion och en kompositversion. Fartyget skulle utrustas med tre platser för containermoduler med olika vapensystem som snabbt kunde bytas och fartygen kunde snabbt byta operativroll.

Søværnets Materiel Kommando valde kompositversion.

Sommaren 1985 fick Aalborgs Vaerft i hård konkurrens med andra danska varv beställning på sju fartyg av typen Standard Flex 300 till danska marinen. Det skulle senare bli ytterligare 7 fartyg i serien

Läs mer om Standard Flex 300 och överföringen av komposit tekniken till Aalborgs Vaerft .

Kustbevaknings fartygen KBV 301 (Nb 439) 1993,

KBV 302 – KBV 311 (Nb444 –Nb 453) 1995-1997

I april 1992 startade produktionen av de första fösta Kustbevakningsfartyget KBV 301, som skulle bli prototypfartyg för den nya fartygsserien bygg i aluminium. Fartyget föll väl ut och den 16 november 1993 tecknades kontraktet på de resterande 10 fartygen.

Läs om Kustbevakningsfartygen KBV 301- KBV 311. Kustbevaknings fartygen KBV 301

Det Svenska båtsmanshållet

Då vi läser om de seglande Svenska Flottans expansion i början av 1600-talet slås man av storleken på de besättningar som fanns på de relativt små seglande skeppen.

Besättningarna var stora som trängdes på ett litet utrymme. Trångboddheten och den bristande hygienen, dålig kost samt kyla och fukt skapade en grogrund för sjukdomar.

Totalt kunde flottan mobilisera ca: 11.400 båtsmän vid denna tid. Förutom dessa enrollerades ca: 3.000 båtsmän.

Läs om Det Svenska Båtsmanshållet

 

Marinens Poliskår, en kår som försvunnit

I år är det 44 år sedan Marinens poliskår som organisation upphörde i samband med tjänsteställningsreformen i försvaret den 1/7 1972.

Redan på 1850-talet utreddes frågan om en särskild poliskår för bevakning av Örlogsvarvet i Karlskrona. Då som nu kunde utredningar ta tid för inte förrän den 1 januari 1873 bildades Flottans poliskår och därefter tog det cirka 2 år att formera kåren.

Till en början tillsattes en kommissarie och en mindre grupp konstaplar, som i direkt samarbete med redan befintlig vakt skötte varvsbevakningen. Kåren utökades efter hand och när den var som störst, bestod den av 27 man. Efter 1925 års försvarsbeslut, minskades kåren successivt genom naturlig avgång och genom överföring till övergångsstat till 9 man. I 1936 års försvarsbeslut fann man det vara nödvändigt att på nytt utöka kåren, nu till 23 man. När kåren upphörde 1972 bestod den av 24 man.

Läs mera Marinens Poliskår, en kår som försvann

Utvecklingen av Krigsbro 5 med start 1986 och seriebeställning 1993

Krigsbro 5 är en så kallad fast bro, den byggs från fast mark över ett avbrott till fast mark på motsatt sida. Bron kan som längst byggas ut till 48 meter och bär viktmässigt samtliga fordon som finns i Försvarsmakten. Ett system består av en lanseringsenhet, sex brodelar samt ramp och klaffsektioner. Brodelarna transporteras på allhjulsdrivna standardlastbilar. En väldrillad brotropp bygger bron på 75 minuter och för att klara ett sådant tidskrav krävs mycket träning. (65 minuter blev rekordtiden). Läs om Krigsbro 5

Utvecklingen av Krigsbro 6 med start 1992

I början av året 1994, efter en genomförd realiserbarhetsstudie, började FMV att diskutera en utveckling av Krigsbro 5 till en 200 m lång flerspannsbro. Bron skulle ha max 32 meter mellan varje stödbenspar och ha kapacitet upp till MLC 70.

Lanserenhet, ramper, klaffar och brosektioner skulle identiskt lika KB5.

En ny montagevagn, stödben, matarvagn och upplag skulle utvecklas.

Det fanns ingen liknade mobil bro i världen och uppdraget innebar så väl som att ta fram konstruktionsunderlag för dessa nya komponenter som att tillverka dessa.

Den 1 november 1995 skulle uppdraget vara klart.

Projektet var en mycket stor teknisk och tidsmässig utmaning, som förtjänstfullt

Läs om Krigsbro 6

År 1790 den 17 juni ödelägger den stora stadsbranden 70% av Karlskrona

Den 17 juni 1790 brann Karlskrona. När branden slutade härja hade 17 officiella byggnader och 396 gårdar förvandlats till aska.

Karlskrona hade vid tiden för branden ca 10000 invånare där ca 70% nu blev hemlösa och det var nog enbart tack vare att varvet och flottan klarade sig som staden återuppbyggdes

Läs om Stads branden 17 juni 1790

 

Örlogsvarvets personal 1930

I samband med att örlogsvarvet i Karlskrona firade 250-års jubileum 1930 fotograferades personalen på de olika departementen.

I den bildserie som VHFK här presenterar är ca 1100 av varvets personal porträtterade.

Läs mera Varvets personal 1930

 Bildandet av Karlskronavarvet AB och anläggningarna som de huvudsakligen ser ut idag

Riksdagen beslutade de 16 december 1960 att Marinverkstäderna i Karlskrona skulle omorganiseras från den 1 juli 1961 och bilda ett civilt aktiebolag. En utredningen som låg till grund för beslutet att skapa ett civilt bolag skiljt från Marinen.

Läas mera Varvet ombildas