Hästö-Kalle och Rosenbom 1956

Samtidigt som Gubben Rosenbom är väldigt känd och en stor turistattraktion för Karlskrona så är han ett mysterium. Han har stått med sin utsträckta hand utanför Amiralitetskyrkan sedan 1793. Men varför han står där, vem han egentligen är och var han kommer ifrån tycks ingen ha klart för sig

Gamla historier finns om konstapel Rosenbom som gick omkring i staden på nyårsnatten 1717 och tiggde. Han hittades dagen efter ihjälfrusen utanför Amiralitetskyrkan.

Sedan Rosenbom blev en träsnidad figur har han fungerat som fattigbössa åt behövande inom Amiralitetsförsamlingen. Här har turister betytt väldigt mycket för insamlandet. Idag är det Rosenbom nummer två som tjänstgör. 1956 snidade ”Hästö-Kalle” Karlsson som var anställd på Karlskronavarvet  en ny gubbe då den gamle Rosenbom pensionerades och fick stå inne i kyrkan istället.

rosenbom 1

Rosenbom utanför Amiralitetskyrkan 1961

Originalstatyn av fattiggubben Rosenbom med den löstagbara hatten står i Amiralitetskyrkans vapenhus. 1956 flyttades han från sin ursprungliga plats på kyrkbacken.

– En expert från Riksantikvarieämbetet hade inspekterat den och sagt att vi borde ställa in gubben i kyrkan för att den skulle bevaras, berättar Johan Schreil. Då föreslog jag att man kunde göra en exakt kopia av statyn.

Då satt Johan Schreil, i dag 99 år, som ledamot i kyrkorådet och var även verkstadsdirektör på Örlogsvarvet, som vid den här tiden skulle skrota det gamla pansarskeppet Njord.

– Mellan det grova pansaret och egentliga skrovet på pansarskeppen ligger en så kallad backning, ett 150 millimeter tjockt lager av trä, berättar Johan Schreil. I de gamla skeppen användes teak, ett av de mest tåliga träslagen, till backningen. Från Njord fick vi så mycket teak att vi kunde göra en figur som är en exakt kopia av originalet.

hästökalle1

Hästö-Kalle i arbetet med träskulpturen

Rosenbom junior tillverkades av Karl Karlsson, mest känd som Hästö-Kalle, som arbetade som snickare och bildhuggare på Örlogsvarvet, där han var anställd från 1921 till 1959.

– Det tog honom 500 arbetstimmar att göra Rosenbom, säger Johan Schreil och den är mästerligt snidad. Hästö-Kalle var en stor naturbegåvning.

hästökalle2

Hästö-Kalle i arbete med Rosenboms vänstra arm

 Hästökalle3

Här följer en artikel ur Varvet  Runt. Klicka på bilden så blir texten tydlig.

img176